En underlig dag

Den här dagen började bra. Jag vaknade utan problem och hela morgonens rutiner funkade perfekt. T o m R klev upp utan större bekymmer. Han hade sovit gott sa han, men han hade drömt om en person som han tycker väldigt mycket om men inte har träffat på länge, så han var lite ledsen att det bara hade varit en dröm.

R somnade verkligen på en gång i går kväll. Vi var på icracing, J, R och jag. Det hade jag aldrig i min vildaste fantasi trott att jag skulle gå på men det var ganska roligt. Nåja, racingen i sig var kanske inte så kul mer än några heat men hela omgivningen och stämningen. Jag trodde att det skulle vara några 100 personer där men redan när vi kom med bilen insåg vi att det inte var så. Vi fick parkera en bit bort - tillsammans med en massa andra som skulle dit. Det såg ut som ett lämmeltåg från Högdalens industriområde. Det bästa var faktiskt att komma ut efter en dag på kontoret. Det var oerhört skönt att andas lite frisk vinterluft efter att ha varit inne hela dagen. Där inser man direkt att man faktiskt behöver gå ut på dagarna, oavsett om det är kallt eller inte.

Jag har också varit så glad sedan igår när jag plötsligt hittade min länge saknade faster på fb. För några dagar sedan dök en lika saknad kusin upp och det här är ringar på vattnet. Så många gånger jag har tänkt på dem och önskat att vi hade kontakt. Det är så otroligt härligt att ha fått den kontakten igen. Nu saknas bara en kusin, sedan har jag faktiskt fått kontakt på senare år med en länge saknad del av släkten.

Men efter en bra start på dagen blev den lite konstig. Jag känner mig lite uppgiven just nu. Tänker på E och hur hon mår, att hon känner sig ledsen och frustrerad och inte orkar så mycket. Jag blir så arg på sjukvården som inte bara kan hjälpa. Jag skulle behöva vinna de där miljonerna så att hon kunde få hjälp inom den vården!

Snön faller igen. Stora bomullstussar som spär på den redan vita marken. Jag vet en som blir glad. R. Han och hans vänner bland grannarna har lyckats köra bort den mesta snön i backen alla kvällar de är ute och leker. Han älskar verkligen att åka pulka, den lilla mannen.

Dags att rycka upp sig! Det hjälper inte att ge upp, det blir ingen gladare av. Men ibland skulle jag vilja det. Bara koppla av en stund och låta mig tas om hand. Bara en stund....