Åtminstone dagtid.... Just nu även nattetid men det kan ju bero på att det regnar.... Fast det är skönt. I går sken solen och det var hela 12 grader varmt närä jag kom hem vid 17.30, det var helt underbart. Fåglarna sjunger helt vilt, det låter som om flera tusen fåglar helt plötsligt har fått någon vårknäpp och startat den största kören. Men det ä rklart, de ligger väl en del efter i sin raggning att det gäller att slå på stort direkt. Jag tycker iallafall att det är mysigt!
Snön smälter och ungarna är ute och leker på kvällarna. Härligt! R cyklar som en galning, det är svårt att tro att det är samma kille som vägrade hela sensommaren och hösten. Jag är så otroligt glad att det har släppt och att han tycker att det är roligt.
I går kväll fick han dock avbryta cyklandet lite för han och jag åkte hem till E och hjälpte henne att fixa håret. Det blev jättebra, hon är så snygg i brunt. Fast det var tråkigt att höra att hennes mage inte är bra. Det är så hjälplöst att se ens barn må så dåligt, att inte kunna göra något för att hjälpa. Jag peppar och finns det - det kan jag iallafall.
Tycker att det räcker med sjukdom i familjen nu. Det har varit lite för mycket av tunga besked på sistonde och jag hoppas att det stannar nu. Jag håller tummarna för att R´s nya pollenmedicin fungerar bättre (det har det redan visat sig göra genom att han inte har en massa biverkningar av den), att E får tag i läkaren och får hjälp på något sätt, att P fixar det han måste klara av. Jag lovar att ställa upp allt jag kan - om jag får, för alla som behöver. Jag är glad att jag har min älskade J, han är den bästa som finns!
Och förresten, igår var jag och röntgade tummen. Ingen brutet, inga sprickor. Bara ganska tuffa skador på muskler och resten som finns i tummen så jag får tydligen leva med ganska mycket smärta i upp till två måndaer. Och räkna med att förlora tumnageln. Undrar vilket nagellack man matchar det med.....?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar