1 maj blev en speciell dag i år. Jag har aldrig demonstrerar eller hört något 1 maj-tal. Jag har gått promenader och ätit glass och allmänt mest njutit av en ledig dag.
I år betyder 1 maj att min man är skuldfri. Skuldsaneringen är över. Fem års vridande och vändande på slantarna är över, de ibland tuffa prioriteringarna behöver inte bli lika tuffa längre.
Vi ska fira. Borde kanske ha gjort det idag men på något konstigt sätt vill man gärna ha det på papper först. När det kommer blir det bubbel. Garanterat.
Men det känns skönt. Overkligt också. Fattar inte riktigt att det faktiskt är över, att vi mäktade med det. Tyvärr har jag varit lite "off" idag... Borde ha jublat med min man men min dotter behövde mig mer. Och jag behövde hjälpa henne. Akuten igen och den här gången blev resultatet starka, smärtstillande mediciner i väntan på specialisthjälp. Den kommer. Men först om två veckor.
Jag ska dricka bubbel och fira med min älskade man. Och vi ska äta en härlig middag ute. Jag håller tummarna för att E kan vara med. Det ska nämligen firad med hela familjen för jag har nämligen världens bästa man & barn. Så det då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar