I morgon är det simhopp. Då har jag lovat att följa med och det vill jag också gärna. Jag är nyfiken på om det har hänt något under den månad han har gått där.
Det är också utvecklingssamtal i morgon. Det ser jag inte lika mycket fram emot. Med tanke på vad R har berättat om hur han bettet sig senaste tiden känns det mest jobbigt och oerhört frustrerande. Det hjälper inte att skälla eller tjata. Det hjälper inte bli ledsen och förbannad. Bi vet helt ärligt inte riktigt vad som hjälper. Antar att det blir en del av morgondagens samtal också...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar