Inte den här gången

Det var bra men det blev ett nej. Rummet var helt enkelt för litet. Att hålla på att krypa upp i sängen från fotändan känns helt galet i vår ålder. Att inte kunna ha sänggavel och nattduksbord känns tråkigt. Det ska ju inte bli sämre, bara bättre.

Det sved lite att behöva säga nej. Området var helt rätt, allt var egentligen rätt utom det lilla, lilla rummet. Och kanske gick det för snabbt med tanke på att det var den första lägenheten vi tittade på. Också lite konstigt att vi som nr 13 i kön kunde bli erbjudna den. Då är det många som tackade nej eller inte klarade kostnadskollen.

Som sagt, lite surt för det var helt rätt område men det går att flytta till något som inte fungerar - oavsett var den ligger. Hade det varit alldeles förjävligt här hade det varit annan sak men hux flux är det vinter igen och alls är inne. 

Nu får jag också komma in i mitt nya jobb utan annat som distraherar och tar kraft - även om  också resvägen varit bättre där bortifrån. Nya tag, förhoppningsvis för att vi väntar på något bättre.