Nu är den invigd när det gäller fotboll också, Friends Arena. Vilken kväll det blev. Det började med den tristaste invigningsceremoni man kan tänka sig, en massa fanbärare som stod uppradade. Hästarna i torné-klädsel var bäst! Men helt klart hade man kunnat bjuda på något bättre och en mer färgsprakande show än några flaggviftande, sjungande och dansande personer.
Arenan är läcker, tro inget annat. Ingen känsla av att det faktiskt är tak på, känns inte så stor som den är - det var svårt att förstå att det faktiskt satt lika mycket folk som i en liten svensk stad (nästan 50 000). Lättarbetat, iallafall på den läktaren jag jobbade på med breda gångar, många kiosker och breda trappor. Skönt att slippa bråka om sittplatser, numreringar och varför man inte får stå i trapporna.
Matchen då? Ovanligt underhållande för att vara en träningsmatch. Visst var den speciell eftersom det var en invigningsmatch men ändå. Personen i centrum den här kvällen var helt klart Zlatan. 4 mål. Och vilka mål sen. Snygg frispark och en cykelspark från långt utanför straffområdet. Det går inte att göra så - men det gjorde han. Gillar honom inte men fotboll kan han spela!!
Så med andra ord var det en väldigt trevlig kväll med bra underhållning och trevliga människor. Det är härligt att ha fotbollen som en "avkoppling" även om det är jobb. Det är något helt annat än vardagen. Det är sådana här kvällar som gör att jag håller på - fast jag har varit tveksam till fortsättning.
Idag finnns ingen tveksamhet. Bara trötthet efter en väldigt sen kväll och ömma ben och fötter efter väldigt många steg igår kväll.
6 februari är det dags igen: Sverige-Argentina. Vi ses då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar