Lätt ångest

Redan. Faktiskt redan igår. Hur hemskt är inte det? Ångest över att åka hem till vardagen igen. Till Stockholm, jobbet, den inrutade stressen. Jag som lovat dyrt och heligt att inte stressa blir det bara jag går till jobbet nu för tiden.

Tankarna kring vad jag vill och önskar kommer oftare och oftare. Jag vet ju varför, vi närmar oss en väldigt stor milstolpe i vårt liv, jag och J, så det är nog inte så konstigt att tankarna finns. Det jobbiga är att jag blir mer och mer medveten om att jag aldrig riktigt har trivts i Stockholm. Med jobb, vänner och allt kring fotbollen ja, men inom de olika sakerna händer det också nytt.
Jag tror jag står på "stand by" ett tag till. Men jag vill verkligen hitta hem, hitta platsen jag känner mig helt hemma på och där är jag inte. Väntar på den känslan....

Så som jag vaknade idag skulle jag lätt kunna bo. Kanske med lite fler hus omkring men annars inga problem.

Igår var E och jag i Ullared och gick i 3 timmar på Gekås. Hur konstigt det än låter var det en härlig dag tillsammans med henne och mysig prattid. Vi shoppade, fikade och pratade. Det var inte hysteriskt med människor där och jag har nu köpt i stort sett alla julklappar till kusinerna och de kompisar vi byter med. En väldigt skön känsla - och en nöjd sådan med tanke på priserna!

Idag står det lövkrattning på schemat, tillsammans med korvgrillning. Mysigt!

Så här vill jag vakna oftare...