Nu ska det säljas. Har ingen koll på riktigt vad än men det är tvunget att klarna. Gillar jag det? Jag avskyr det. Att försöka påpeka det är helt meningslöst. Att påpeka att det hade varit bättre att utnyttja mina kunskaper istället för att lära upp en praktikant var tredje är inte på tal. Snacka om resursslöseri. Men jag har ingen talan. Gilla läget eller gå. Dessutom ska jag nu redovisa vad jag gör på dagarna. I detalj. Tydligen syns det inte eftersom jag inte skryter, låter, säger till när jag är klar. Men det jag gör är rutinuppgifter med uppdateringar, läsa bloggar som ska kommenteras eller svaras, svarar mail. Inte mycket att skryta med men mina dagar rullar på. Ibland långsamt - ibland fort.
Men det känns som om tiden är över. Tror inte att det kommer att finnas så länge till, servicen ska rationaliseras bort och istället ska det säljas och jag får ont i magen bara av att tänka på det. Men det är också bara att gilla läget. Och hålla öron och ögon öppna.
Och allt har jag att "tacka" en enda falsk person som inte ens hade kurage att följa upp allt hon raserade. På mindre än ett år lyckades hon förstöra för så många.
Jag är glad att jag har den här ventilen. Utan att kunna skriva av mig skulle jag nog gå under av negativ stress. Tur jag har en familj som stöttar och ger kärlek. Trots sjukdom och skoltrassel. Kärlek finns det tack och liv gott om. Och att skriva lättar trycket. Tack för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar