Solen stiger sakta upp över bergen och värmer redan tidig morgon. Mannen som sopar gatan framför sin grönsaksbutik, hunden som kommer förbi och tittar på dig och så doften av kaffe som slingrar sig ut på gatan från de tidigt öppna barerna. Där inne hör man ett stilla sorl från arbetarna som tar sin espresso hängande vid disken innan de sakta går vidare. Här är det ingen som har bråttom. Själv föredrar jag en cappuccino sittandes vid ett bord, helst ute på gatan så att jag kan studera alla de som passerar.
Tidig morgon är det inte så många och speciellt inte turister. Men det är det jag gillar. Att se lokalbefolkningen på väg till dagens sysslor, damen med brödpåsarna, mannen med tidningsbunten, karriärkvinnan som kommer i 10 cm stilettklackar och kort kjol - den verkliga kontrasten till gumman som passerar helt klädd i svart. Sakta hör man staden vakna och fler och fler människor passerar och även turisterna börjar synas. Speciellt är det barnfamiljerna som är på väg till dagen på stranden, lastade med badringar, leksaker och kylväska.
Jag njuter av mitt kaffe och funderar på min dag. Den varma doften av asfalt har börjat att försvinna när solen ha rbörjat värma ordentligt och det känns hett i luften. Man behöver inte sitta länge för att det ska bli varmt, så snart solen är fri från bergen kommer hettan. Det är skönt att inte ha bråttom, att bara kunna slappna av och ta dagen som den kommer. Jag kanske ska ta och strosa vidare till vad dagen för med sig. Kanske jag också ska ta en dag på stranden.....
Det kunde ha varit sant, det kunde ha varit idag - men det är det inte. Det är en dröm, men en dröm som förhoppningsvis blir sann.... igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar