Fiskeänka

Lördag förmiddag åkte J. De är fyra grabbar som har gett sig av långt norrut, ända upp mot Vilhelmina för att fiska röding. De är dumpade någonstans ute i fjällvärlden långt bortom ära och redighet. Nu har det gått 4 dagar sedan han åkte och det både känns som nyss men faktiskt mest som länge sedan. Inte för att det går någon nöd på mig och R, vi har det mysigt och tar dagarna som de kommer. E jobbar och har inte varit hemma under veckan men henne går det inte heller någon nöd på.

Det trista med att min älskade man är där han är, är att de inte har några faciliteter i närheten. Självklart tänker jag på en frys, för har han ingen frys får jag inte heller smaka rödingen och det är väldigt trist. Det hade varit supersmarigt att ha det att se fram emot. Men nej, jag ska sakna honom och får inte ens en fisk för besväret. Synd om mig.... fast egentligen inte. Visst börjar jag sakna honom nu, efter dessa dagar men vi har det som sagt mysigt hemma också. Jag försöker låta bli att göra det vanliga här hemma och bara njuta av att vara ledig. Jag och R har fixat lite, idag var poolen framme och han hade en kompis på besök. Sen grillade vi diverse konstiga korvar från Lidl som visade sig vara supergoda. Nöjd med dagen med andra ord.

På söndag kommer fiskaren hem. Jag hoppas att han har bildbevis på sina fångster som garanterat är fler  - och större - än dem jag fick. Men jag hade roligt och det hoppas jag att han också har.

Jag fick iallafall en större och en mindre vid samma tillfälle....

Få se när jag kommer ut och fiskar igen. För mig var det två år sedan, sist vi var i Foskros. Tydligen är det norrut jag ska för att fiska. Eller kanske sydväst. Gången innan dess var i Mexikanska golfen för en herrans massa år sedan. Fast idag skulle jag kunna tänka mig att göra om det. Jag tror att jag skulle få sällskap....