Ångest!!

Jsg har verkligen ångest. Ångest för att börja jobba igen. Jag önskar så att jag hade ett roligt jobb, ett jobb dom stimulerade och fyllde mina arbetstimmar, som var roligt och givande och där man kände att man verkligen gjorde nytta. Så är det inte nu. Bara tråkigt, ointressant, ostimulerande - rent ut sagt skittråkigt. 

Jag önskar att jag hade varit yngre. Då hade jag nog pluggat till något som lockade. Sjuksköterska eller någon annan typ av arbete där man kan göra skillnad. Men så är det inte så det är bara att fortsätta att kämpa och leta - och spela på lotto.

Jag har dock tur som kan jobba hemma några dagar om året. Det är ju också styrt med fyrkantigt stenkoll, tänk om vi skulle vara spontana. Nej fy och usch för att tänka själv som ett fristående marknadskontor. Vi måste ju låta oss styras så ingen få skäll. Fasiken vad jag hatar fegheten och menigheten hos de två senaste....

Tur att jag får börja med mjukstart hemma vid köksbordet. Så slipper jag iallafall tystnaden som uppstår när 7 personer inte pratar och skiter i varandra. Jag får njuta av skön tystnad - och ha lika stor stressklump av ovilja i magen inför onsdagen. Shit så jag avskyr mitt ostimulerande, fyrkantiga, tråkiga jobb. Det var ta mig tusan så otroligt mycket bättre förr med glada chefer som sporrade och stimulerade och uppmanade till att tänka fritt - och som såg till att vi mådde bra, skrattade ihop och jobbade hårt. Vi fick och gav, nu ska vi mest ge...,