Saknaden ger sig inte

Idag skulle det vara regn och rusk. Tror att det är så i resten av Sverige, det såg iallafall ut så på väderkartan i morse. Men det blev sol. En skön dag på terrassen med bok och sol. Satt och blundade en stund och kom på att det nästan har gått en vecka sedan vi åkte hem.

En vecka sedan vi sa hej då till mor. En vecka sedan R och Ariel såg varandra och en vecka sedan sista doppet i Medelhavet. Jag längtar tillbaka. Jag längtar tillbaka så mycket att det gör ont.

R grät igår kväll och ville åka tillbaka. Jag förstår honom. Trösten i att vara hemma är att jag får vara med E. Hon är dålig igen. Hemma förra veckan och kom tillbaka från jobbet idag. Skönt att ha henne här även om jag inte kam göra ett dugg. Min högsta önskan är att hon ska bli bra, få en diagnos och komma någon vart med eländet. 

Det är lite deppigt nu...