Att jobba en sommardag

Jag gillar att jobba på sommaren. Fast jag gillar ju också att vara ledig men närman nu inte kan vara ledig hela sommaren så måste jag erkänna att jag faktiskt gillar att jobba. Det är lugnt och tyst, en helt annan stämning än vad det är annars. Idag är det dessutom varmt och då blir det extra lugnt på telefonerna. Man hinner prata lite mer, städa undan de höger som så lätt bygger på sig när det är fullt upp, städa i mailboxen och plocka lite runt omkring. Det är skönt att få sådant gjort och det hör liksom till sommaren. Idag är det några fler som är borta så vi är bara tre som jobbar på kontoret. Nästa vecka är vi nog ännu färre men det har jag inte riktigt koll på. Det lär visa sig.

Stan är på ett helt annat sätt när det är sommar. Inte lika trångt på tunnelbanan och mindre folk i affärerna på lunchen. Nåja, förresten..... med ersättningsbuss vette tusan om det är färre folk som reser. Det är det helt säkert men jag kan absolut säga att det inte märks där. Det var några enstaka dagar förra veckan där jag trodde att nu är det sommar i kollektivtrafiken min tji fick jag. Få se hur det är nästa vecka.

Snart har jag också semester. Skönt att då ha hunnit göra allt det där som man bör hinna innan. Skönt att inte ha något som stressar in i det sista och att hinna plcoka undan det där som man räknar med. Men nedräkningen inför ledigheten har börjat. Och ur skönt det än är att jobba på sommaren så längtar jag. Det ska bli skönt att "stänga av" hjärnan en stund och njuta utan tider att passa och så många vardagsmåsten. snart så.....

En helt vanlig sommarmorgon på väg till jobbet. Solen skiner, tröja och jacka ligger kvar hemma och det skulle jag egentligen också vilja själv. Men jag sitter på en trång buss och hoppas och önskar att vi får några av dessa fantastiska sommardagar när vi har semester. Det är ju nackdelen med semester i Sverige, att man aldrig kan lita på vädret. Tänk om man visste att det skulle vara så här hela sommaren. Då behövde vi inte fundera på eller försöka planera efter vädret, då kunde man vara på jobbet utan att sukta efter solen och värmen ute. Men det blir nog bra vilket som. Vi vet ju hur den svenska sommaren är och väljer
man att stanna här så vet man också vad som eventuellt väntar.
Jag håller tummarna för sol, många underbara morgnar som denna och flyttar mig nu till den varma t-banan.
Njut av sommaren - hur den än visar sig! Snart är det vinter igen, men det är ju också härligt. På sitt sätt.

Liten börjar bli stor

Min lilla R börjar bli en stor kille. Det känns som om åren bara springer iväg när man tittar på honom. Från en liten baby till en lång, spinkig kille - med attityd. Lite för mycket av den varan men hellre skinn på näsan än att aldrig bita ifrån. Även om det är jobbigt med alla diskussioner ibland.

Från att ha sprungit runt på baksidan där vi har koll eller varit ute tillsammans med granntjejerna springer han nu själv till lekplatsen. Eller parken som han kallar det. Vi ser den inte hemifrån så det pirrar lite nervöst  magen ibland när han sticker iväg men då är det bara att gå ut och titta. Ett par meter från ytterdörren ser vi bort och det är skönt. Ofta sitter han och leker själv i sanden men han har också hittat en tjej som han leker med - men bara när han är i parken.

Grannkillen två hus bort har också blivit en ny kompis. De har aldrig lekt men är lika gamla och hittade varandra för ett par veckor sedan så nu är det mycket spring mellan husen. Skönt med en kompis nära och enkelt att ta sig utan trafik. Bra säger mamma!

Han är lite arg för att han inte ska börja skolan i höst. Många av hans kompisar på dagis slutar nu och det är inte så jätteroligt tycker R. Som tur är, är den bästa kompisen kvar och det är skönt det.

Än så länge ska det läsas saga, dock inte varje kväll, och så ska det kramas godnatt - länge. Det finns en liten kille kvar och det är han ju egentligen också. Som han själv sa en dag när jag sa "mammas stora kille" och han var arg: "5 år, vet du hur lite det är egentligen?? Titta här!!" och så höll han upp 5 fingrar. Han har ju faktiskt rätt. Än så länge är min kille inte så stor. Men det går fort......

Midsommarafton

Midsommarafton för mig är en extra ledig dag, inte så mycket annat. Jag vet nog ingen annan familj med halvsvensk bakgrund som har så lite midsommartradition som oss. När vi var små följde vi med till traditionellt midsommarfirande tillsammans med mormor och morfar och ibland var farmor och farfar här från Danmark och de tyckte att det var jätteroligt. Inte jag. Jag kommer i och för sig inte ihåg något tråkigt från barndomen, bara att det inte var roligt att sitta på en filt och vänta på att småsyskonen skulle dansa klart. Fikat lockade men pga vädret var det inte alltid så att det medhavda korgen intogs på plats. Nej, då skulle den med hem och så väntade man ett tag till.
De bästa minnena finns från när E var liten och firandet i Farsta. Då gjorde mamma en äppelkaka som var den godaste vi någonsin har ätit. Det är kakan jag minns mer än firandet.

Inte ens från tonåren finns roliga minnen. Det finns knappt några minnen alls. Jag vet inte riktigt varför men det där med att hänga ute och supa var aldrig min grej och det har aldrig blivit det efter heller. Minnena efter det är mest andras fylla och hur trist det har blivit efter det.
Nej, midsommarafton är inget för mig. Inte mer än en extra lång, skön sommarhelg - som väldigt sällan bjuder på sommarväder. Men det är väl en slags tradiotion det också.

Tacka vet jag dansk midsommar, Skt Hans. Det är snarare dem jag minns från barndomen. Det kan nog vara en förklaring till att jag inte har direkta minnen fårn den svenska. Vi var helt enkelt aldrig i Sverige när det var midsommarafton. Då var vi i den älskade lilla stugan "Lärkebo" på Mols (än väldigt vacker del av Danmark). Skt Hans afton åt vi gott och sedan gick vi ner till stranden och tittade när de tände eldarna. De firar ungefär som när vi firar Valborg och det är fantastiskt vackert att stå på stranden och se hur eldarna tänds och brinner med jämna mellanrum längs viken. För mig är det mycket mer midsommar än att leka groda runt en blomsterprydd pinne.

Men det är jag. I år blev en silltallrik det närmaste midsommarfirandet för oss. Skönt och bekvämt och ingen saknade den svenska stången. Eller det vet jag inte riktigt förresten. Med J´s rötter i Dalarna kanske han saknade den men han sa inget. I år heller. Stackarn....
R tror att midsommar är en dagistradition eftersom han aldrig har varit på något annat firande. Det kanske är synd om honom också. Eller inte...

Inget kaffe

Jag har inte druckit kaffe på flera veckor. Enda orsaken är att magen inte har pallat men nu börjar jag bli sugen igen. Måste helt klart vara ett friskhetstecken! Nu börjar jag längta efter en god kopp - eller snarare glas - "finkaffe". Det där från Nespresso-maskinen och inte något läskigt bryggkaffe. Det är det bästa sättet att förstöra magen. Beskt kaffe från en bryggare....usch

Undrar om det är därför jag är så trött. Bristen på koffeinet har tagit ut sin rätt i kroppen och nu är jag konstant trött. Eller beror det på att semestern så smått närmar sig? Kan ju vara så också. Man hamnar i en slags nedåtgående spiral när kroppen per automatik börjar ställa in sig på att sova länge, slappa med en bok, umgås med familjen och sitta uppe länge och prata på kvällarna. Det ska bli så otroligt skönt.

Jag behöver verkligen ladda batterierna. Och en kopp kaffe.

Regniga dagar

Jag gillar regniga dagar - ibland. Mest på hösten men ett stilla sommarregn eller en galen åskskur är underbart. Det får gärna mullra, blixtra och vräka ner en stund, det är bara härligt. R frågade mig häromdagen om jag var rädd för åska. Jag sa nej och då tittade han på mig och sa "du skojar". Han frågade tre gånger om det verkligen var sant att jag inte var rädd för åska. I morse kom han och berättade för mig att han inte heller var rädd för åska så det förde något positivt med sig!

I helgen har det inte varit något stilla sommarregn - snarare ett ruggigt höstregn. Efter alla de vanliga hushållsmåstena har jag legat i soffan och läst. Underbart!! Precis vad jag behövde efter några intensiva, men härliga dagar. R lekte med sitt lego och J zappade på tvn - så mycket att R bad honom sluta. Hahaha...för en gång skull var det inte jag som lessnade först på zappandet. Hihi

Den här veckan började med ett tandläkarbesök. Hur kul är det på en skala??? Inte ett dugg rädd för tandläkaren, mer för priset han/hon säger. Den här gången var det lugnt men det blir det inte i höst när jag ska tillbaka till en specialist för att laga den spruckna tanden som redan är rotfyld och nu lite inflammerad. Inte kul!! Jag ska försöka glömma eller förtränga det ända till det blir dags - i september elle oktober - när jag ska ut och resa en massa igen....suck.. nog om det!! Glömma glömma glömma!!

Nu smattar det mot fönstert igen. Ingen vacker junidag här inte. Saknar sommarkläderna och sandalerna, har inte lust med strumpor.
Nu längtar jag hem till soffan - och boken.

Vackert så ögonen värker

Att åka till Danmark den här tiden på året väcker som alltid väldigt många barndomsminnen. Vi åkte alltid till Danmark på sommarlov, hela familjen, när vi var små. Vi bodde de första åren i en liten stuga som bara hade kallvatten (men toalett) och som låg ca 100 m från havet. Vi brukade springa ner till stranden, barfota genom tallbarr och hoppandes över sniglar, ner till den nyponrosdoftande sandstranden. Vi skulle också genom rosensnåren som stack en del på benen men det var det värt. Stranden var fantastisk och nyponrosor kommer alltid att påminna om somrarna i Danmark som liten.

Den här resan gick bl a till Møn och Lolland. Vi bodde på camping, i stugor av helt olika karaktär. En annorlunda upplevelse för mig som inte tillhör campingfolket - men jag måste erkänna att det var en positiv sådan. Møn är så vackert att ögonen gör ont. Kritvita kalkstensklippor som reser síg ur det turkosfärgade havet, täckta med grönaste bokskog. Vi blev hämtade i båt och körda längs med klinten några kilometer innan vi sattes i land till dukat bord. Det var verkligen en annorlunda upplevelse att sitta på stranden och äta på det sättet. Underbart! Utsikten och vyerna är svårslagna.

Vinet till lunchen var också perfekt kylt.

Vägen tillbaka var uppför berget, uppför de ca 300 trappstegen - och det är den enklare vägen. Går man den vanliga trappan är det 497 trappsteg för att komma upp (och ner såklart). Vägen till trappan längs med stranden var fantastisk med solens strålar som precis nådde över klippkanten och den svalkande brisen från havet i ryggen.

Det var många upplevelser som var vackra på den här resan. Det brukar det vara men det är sällan det är så perfekt som det var här - och väcker så många minnen genom dofter.
Den lilla staden Maribo på Lolland är absolut värt ett stopp. Kanske inte världens håll-igång-plats men massor med dansk "hygge", riktigt god geniun mat och vackert, vackert. Och vem kan motstå den danska bagaren och hans nybakade frallor och wienerbröd en söndagsmorgon??

Det var så mycket mer som var vacket och härliga upplevelser men något ska sparas till en annan gång. En dag när det regnar och är trist och jag behöver ladda med några vackra minnen.

Vacker dag på vita klippor

Vilken fantastisk onsdag det blev. Trots flyg väldigt tidig morgon och oro för magen blev det en dag ut över det vanliga.
Jag har varit på Mön tidigare men aldrig blivit hämtad i båt och sett klipporna från havet. Inte heller har jag ätit lunch, sittandes med vita dukar på stranden, bland flintasten, fossiler och drivved.
Det var varmt och solen sken lagom mycket, sådär att man funderade på tröjan dom inte behövdes - med andra ord helt perfekt att dricka ros'e och rödvin till en underbar lunch på stranden.

Kontraster....

Idag ska jag på gårdsfest på dagis. Skrikande, springande barn överallt men glada små varelser och troligen falsksjungande sommarsånger. Men jag älskar det. Just nu har jag ingen skolavslutning att gå på, det väntar om två år när R går ut första gången. Han har ett år kvar på dagis så det blir ännu en gårdsfest där. Då ska han tackas av. Just nu är han arg för att han inte kommer att bli uppropad och tänker gå hem när jag kommer. Vi får se hur det blir med det!

Imorgon flyger jag till Danmark, närmare bestämt till Lolland-Falster och Møn. Om vädret är bra kommer middagen att bli på stranden, nedanför den kritvita kalkstensklippan. Jag håller tummarna. (Jag håller även tummarna för att min mage ska vara snäll mot mig och att oron släpper när jag kommer iväg. Det är ju inte första gången!!)
Vi ska förhoppningsvis ner till stranden även på dagen, kanske en cykeltur i bokskogen och vad som händer resten av dagarna återstår att se. Jag vet något om safaripark och kajaktur med "pølsegrillning".

Men det är kontrster. Tänk så fort allt går med ett flyg. Man vaknar en plats och somnar en annan, många många kilometer bort.

Men nu ska jag gå på gårdsfest. Vi börjar där :)

Snart semester

.... men egentligen inte snart nog. Jag mår egentligen bra - förutom all den där jobbiga oron som finns i magen. Jag önskar så otroligt mycket att min mage skulle vara en normal mage men det är den inte. Det är en stressad mage som reagerar alldeles för mycket på tankar och stress. Det är en konstig stress och oro eftersom den kan kännas orolig inför något som jag är van att göra, något som jag gör ofta och som i stort sett alltid går bra. Så går det dåligt en gång och då kommer tankarna: "Kommer det att gå bra nästa gång", "kommer jag att få så ont igen?".Knäppt!! Jag vet och jag gör allt vad jag kan för att intala mig själv att bara för att den var jävlig förra gången betyder inte att det kommer att bli så den här gången. Snacka om att jaga upp sig själv för något som man inte egentligen behöver stressa för. Men så är min mage - och tydligen mitt huvud.

Därför längtar jag lite extra mycket till semestern just nu. För att ladda batterierna och få magen i form igen. Det är iallafall det jag håller tummerna för. Men som jag är finns det säkert något att stressa upp sig för då också, något som är helt onödigt och säkert väldigt trevligt egentligen. Men jag SKA klara av att ta det lugnt. För jag behöver det och det gör min familj också. Så det så.

Hört det nu, mage? (och skalle också för den delen!)

Längtan och saknad.....

Idag har jag längtat så in i bengen till Sicilien. Närmare bestämt till Naxos och Taormina. Jag vet inte om det var pratet med väninnan igår kväll eller om det är isteet. Iste (och vatten) är standarddrycken under semesterveckorna för mig. Det svalkar, släkter törsten och är så gott. Idag köpte jag färdig iste och i kombinaton med 27-gradig värme kom saknaden och längtan efter min älskade ö.

Det har kanske också något med solen att göra, hur den står på himlen. Jag tänker på hur vi, efter en dag på stranden, promenerar sakta bort till bussen för att åka upp till Taormina och mor. Vi går sakta för trots att kolckan ofta är efter 18 är det fortfarande riktigt varmt - och då står solen som den gör här nu, när klockan är runt 21.30 en svensk junikväll.
Bussen, kan om vi har tur, ha en bra ac men annars svettas vi lite till på den 20 minuter långa färden uppför berget till Taormina. Även om vi åker nästan varje dag är utsikten lika hänförande. Först längs med havet, sedan den slingrande vägen uppför berget innan vi är framme. Innan vi kommer fram till själva gågatan har vi hunnit titta lite till på karga berg och havet långt nedanför oss. Innan för stadsporten ligger en suverän glassbar. Jag vet inte hur många sorter de har men många är det. Vi brukar fylla på lite energi med en glass innan vi antingen spatserar genom den charmiga gågatan bort mot andra sidan an staden eller vandrar vidare uppför berget för att komma hem till mor. Min favoritglass där är för övrigt den gjort på färska fikon. Mmm så gott!!

På gågatan trängs folk, går kors och tvärs och borde egentligen skapa irritation men just då är det ganska ok. Det är värre när vi ska tillbaka nerför berget igen och är på väg till bussen. Då är det ganska jobbigt. Men affärernas skyltfönster lockar och jag kan titta i skoaffärer hur mycket som helst. Det finns egentligen hur mycket osm helst att titta på, både i fönster och på gatan så att sätta sig på en bar och titta är en härligt nöje.

Om vi fortsätter uppför berget blir det med bilarna på serpentinvägen på ena sidan och staden nedanför oss, havet ännu längre ner och Etna i fjärran. Det är slående vackert och även om promenaden är varm och mycket uppför är det inte så jobbigt med tanke på det man ser under vägen. Att sedan komma hem till mor och sätta sig på hennes balkong är fantastiskt. Jag säger inget, visar bara hur det ser ut:

Att sitta där och följa solen till den börjar gå ner, att se hur städerna och byarna längs med kusten och Etna gnistrar som diamanter och smutta på ett glas kallt vitt vin - det är livet när det är som bäst. Iste eller vatten går för övrigt lika bra i min värld - för mig är det sällskapet och platsen som är viktig. Har vi tur har Etna dessutom utbrott uppe på toppen där det inte skadar någon. Då är det bara ett fantastiskt skådespel. Hade jag vritid kameran lite till vänster på bilden ovan hade hon (vulkaner är kvinnliga - av någon konstig anledning) varit med på bilden.

Det här är det jag saknar.  Dofterna, smakerna, värmen, maten, atmosfären och människorna. Men framför allt mor.

En underbar kväll

Det var en ovanligt varm sommarkväll, kvällen den 9 juni. Solen gassade och det var en perfekt kväll att sitta ute och njuta i. Jag blev helt kär i Fjäderholmarnas "Röda Villan". Det är många år sedan jag var där och det visade sig att det verkligen var på tiden. Jag åt Väddöskinka med melonsallad till förrätt och rostbiff med rostad färskpotatis och vitlök- och paprikacreme till varmrätt, och drack ett lättdrucket Merlotvin. Inget att klaga på alls!

Nu känner jag att jag måste åka tillbaka med familjen - och åtminstonde en gång ensam med J. Då ska vi äta gott, dricka vin och njuta av sällskapet av varandra och utsikten. Det får bli ett av sommarens "måsten" - även om det är ett enkelt sådant.

Idag har jag jobbat hemma, av flera orsaker. En mage som inte mår så bra och så kan jag ju erkänna att det var väldigt skönt efter gårdagskvällen. Jag har suttit med datorn på terrassen hela eftermiddagen, under parasollet som har skuggat skönt. Vinden är mer än ljummen och solen har gassat ordentligt så det har varit på gränsen att det verkligen har varit skönt att sitta och jobba.
Jo, förresten det har det ju. Även om det säkert är 10 grader varmare ute än inne så gäller det att njuta när det går av den svenska sommaren.

Nu ser jag fram emot en lika varm och mysig fredagkväll med familjen, som den jag hade igår. Och med min dotter som idag bara har ett år kvar till studenten.

Vackert i Stockholm

Är på väg till Fjäderholmarna med kollegorna. Idag har vi vår årliga sommarfest och blev hämtade i Nybroviken av chefen. Solen värmer och brisen rufsar om frisyren och det är underbart. Kallt vitt vin och öl gör oss sällskap så vi har ingen brådska fram. Just nu åker vi längs med Djurgården, tittar på alla fina båtar och vackra hus.

Det är dagar som dessa som laddar batterierna lite extra, som gör arbetsdagen i morgon lite roligare än vanligt. Förhoppningsvis blir det också en kväll fylld av skratt ute vid Röda Villan. Kanske skriver jag om det sen. Kanske...

Idag är jag trött....

Idag är jag trött. Det är nog en kombination av sena kvällar, värmen och sömnbrist. Jag avskyr att inte kunna sova. Härom natten vaknade jag vid 3-tiden. Jag tittade inte på klockan direkt för jag har fått veta att det rubbar sömnen, speciellt för sådana som mig som ofta har svårt att sova. Efter en stund var jag ändå "tvungen" att titta och insåg ju direkt att det bara var att försöka somna om. Det gick inte. Det var för varmt, gick inte att hitta någon bra ställning att ligga bekvämt i och så var jag törstig. Okej, dricka - sen sova. Då ropade R: "Mamma, jag kan inte sova". Då var klockan närmare 4.... Sista gången jag tittade på klockan var när det var nästan 5 och sen har jag nog somnat om en stund. Bara trist att klockan ringer en timme senare. Sekunden efter att jag hade stängt av den stod R bredvid sängen. "Hej mamma, jag är vaken". Pigg som en lärka och troligen vaken sedan 4. Han var påklädd innan jag var klar i duschen. Sådan natt/morgon hade vi igår.

På det följde en väldigt lång - men rolig - arbetsdag. Först det vanliga jobbet (med bl a rolig planering) och sedan ytterligare 5 timmar på Råsunda. Det var en härligt, varm dag och kväll, så där som det kan vara i Sverige när man har tur och som man önskar höö i sig hela sommaren. Riktig underbar sommarvärme. Min jacka hängde knuten runt midjan hela kvällen, jag behövde inte ens ta på den i slutet av matchen, vilket jag hade räknat med.

Mycket folk, över 33 000 var på Råsunda och hejade fram Sverige. Det var en härligt, lättjobbad match, en sådan där som gör att man tycker att det är roligt och gärna kommer nästa gång också. Jag hoppas att alla som jobbade med mig också tycker det. Nästa gång är det Holland som står för motståndet. Få se hur det blir då.

Imorgon är det sommarfest på jobbet. Med andra ord en dag till som resulterar i för lite sömn. Men vad gör det, det är ju alltid så trevligt med våra fester och jag är ganska säker på att den här också blir bra. Sova får jag göra på lördag....kanske.
Ska iallfall hålla R vaken en stund på fredagkvällen så att han förhoppningsvis sover länge på lördag.

Just nu skulle jag lätt kunna sova...gäsp.....

Min arbetsplats en stund

Solen skiner, det är mer än 20 grader varmt och jag är på Råsunda. Det är min arbetsplats de närmaste timmarna. EM-kval mellan Sverige och Finland och det är ca 40 min till matchstart.

Det är en härlig stämning redan i kvällssolen och bättre hoppas jag att det blir. Hammarby är roligt men det är också landskamperna. Det är en helt annan typ av match och stämning och när det dessutom är en kväll som nu kan man absolut inte klaga.

Nu är det bara att hoppas på seger!

Fiskaren är hemma!

Nu är han hemma igen, min älskade fiskare! Kristi Himmelfärdshelgen är hans fiskarhelg. Det är då han åker iväg, ofta för första gången för säsongen och fiskar så mycket han bara orkar. Vadar runt i skogen och smyger på bäcköringen. Det finns en del som tycker att det är konstigt att han åker iväg en helg när hela familjen är lediga men inte jag. Jag tycker att han ska få ha sitt fiske, få göra något han älskar och få han en lång helg utan att veta att det är några som sitter och undrar när han kommer hem. Han åker helt själv för att slippa just det. Att ha familjen sittandes i en stuga och undra om han kommer till middagen eller inte.
Nu kan han fiska precis vilka tider han vill utan att känna sig pressad av att "måste åka tillbaka". Det är skönt för honom - och faktiskt också för mig.

Jag är hemma med barnen - nåja iallfall den ena - och vi kan göra som vi vill utan att vänta med mat och annat. Självklart saknar jag honom men man behöver sakna varandra ibland. Och jag behöver ha den mannen jag blev kär i, därför skulle jag aldrig ta den här helgen ifrån honom. Fisket är en del av honom, den personen han är, och det är den personen jag älskar!

Välkommen hem hjärta mitt

Sommar!!

4:e juni och det är sommar! De sista åren har det i och för sig varit varmt den här helgen men det är lika underbart ändå. En riktigt härlig långhelg, med många lediga dagar, och så är vädret på min sida. Att bara sitta ute och njuta av värmen, att ligga på gräset medan solen bränner och att inte behöva ta på sig en massa kläder när man ska gå ut är helt underbart.

Jag längtar efter semestern. Vara ledig, byta miljö och inte ha några måsten, det ska bli så skönt. Men det är en måndag kvar. En månad som lär gå väldigt fort. Innan dess ska jag hinna till Danmark i tre dagar och det är Midsommarhelg. Så det blir nog semester så fort att man inte riktigt fattar det. Det trista är att semestern går lika fort. Men vi ska ändå njuta av den. Några speciella upplevelser längtar jag redan till, något som vi redan har gjort när R var mindre och nu ska göra om, både för att vi gillade det men också för att han fortfarande pratar om det. Men men en månda kvar som sagt.

Nu ska jga njuta av nuet. Har sökt mig en skuggig plats på framsidan medan R är i lekparken själv för första gången. Reser jag mig upp ser jag den så det är inte lång bort, men ändå. Han hittade nya kompisar igår, lärde känna ett par grannbarn några hus bort som han verkade gilla väldigt bra så nu är det förmiddagsträff vid gungorna. Själv smuttar jag på kaffet, lyssnar på vinden som jag hoppas mojnar snart och längtar till solen når gräsmattan på andra sidan.

Idag blir det en lat dag! Firade en trevlig garnne som fyllde år igår, det blev en del vin så idag känns det helt rätt att vara lat och njuta av försmaken av den svenska sommaren.

Sommarkväll

Jag sitter på terrassen, tillsammans med min dotter som sitter med näsan i en bok. Sonen springer runt och leker med grannbarnen och andra grannar sitter ute och pratar. Det är så härligt att kunna sitta ute och bara njuta av surret runt omkring, av sällskapet trots att det inte säger så mycket, av doften av nygrillat och vinden som susar i träden. Solen är på väg ner men det är fortfarande varmt och det är bara den 2 juni. Jag längtar verkligen till att sommaren kommer på riktigt, så att man kan sitta ute länge utan att svepa in sig i en flisfilt. Ok, det är inte många kvällar det går på dessa nordliga breddgrader men ändå. Det gäller att njuta av de få som finns.

Maken är och fiskar. Uppe i Dalarna, i skogarna alldeles själv. Jag är inte speciellt orolig, det är en resa han gör varje år och han om någon kan ta vara på sig själv i skogen. Han ringde hem och då satt han på sin "brasse-stol", hade startat sitt lilla gasolkök och väntade på lunchen. Solen sken och han var längt ute i skogen. Det lät faktiskt ganska skönt fast att jag inte är den friluftsmänniskan han är. Men jag förstår att det är något han längtar till, på samma sätt som jag har min längtan till vissa saker.

Hos mig handlar det ofta om Italien eller Danmark. Just nu känner jag ett sug efter att åka till Danmark igen. Jag längtar efter sommarhuset som ligger ganska nära havet, havet med den fina vita sandstranden och doften av nyponroser. Att handla färska frallor hos bagaren på morgonen, tidigt medan resten av familjen sover. Att besöka slaktaren för att handla kvällen kött eller passera bagaren en gång till för äkta, riktiga wienerbröd till eftermidagsfikat. Att bada i riktigt saltvatten och inte det blasket som finns här hemma, att känna sanden mellan tårna på väg ner till den perfekta platsen för dagens bad. Att uppleva lugnet och mentaliteten hos danskarna som på något sätt inte är lika stressat som här hemma.

Men just nu njuter jag av den svenska sommarkvällen, där solen snart försvinner ner bakom husen och myggorna har börjat komma fram. Det är nackdelen med den svenska sommarkvällen. Men jag tänker tända ett myggljus och njuta en stund till.