Vilket mörker

Efter ett par riktigt sköna dagar vaknade jag så upp till den här fredagen. Mörkt och grått. Och blött! Regnet vräker ner och det ser ut som sen eftermiddag i oktober ute. Här på kontoret är alla lamport tända, något som är väldigt ovanligt. Normalt brukar lampor släckas på det här stället. Men vad gör man? Tänder värmeljus, dricker en Irish eller vadå??

Jag hoppas att det är en tillfällighet. Jag hoppas fortfarande att det kommer några av de där ljuvliga sensommardagarna (även om september inte räknas som sommar) i september, dem som vi har blivit lurade på under den riktiga sommaren. Jag tror inte riktigt på att sitta ute en skön kväll längre men det vore inte helt tokigt om man kunde få någon timme en helg framöver. Eller bara en liten stund på lunchen. Allt för att fylla på med solenergi.

E är på benen igen efter förkylning och annat och det är skönt. Hon har jobbat några dagar och verkar bättre - om än inte helt bra ännu. Hon är start min underbara flicka. Jag fattar inte alltid hur hon hittar orken och motivering att fortsätta framåt. Hon är fantastiskt stark!!

R är trött. Nu har han gått en och en halv vecka i skolan och det är helt klart annorlunda än dagis. Han tycker att det är väldigt roligt, han får leka i "spindelparken" nästan varje dag och det händer mycket. När han gick på dagis berättade han saker de hade gjort under dagen. När jag frågar nu suckar han lite och svarar "mycket". Men har gillar det. Jag hoppas att han har bra kompisar, det verkar lite si och så på honom med den saken. Men jag har så svårt att tänka mig att han inte skulle hitta vänner. Det gör han ju på alla andra ställen.

Pausen slut. Det blev en massa rader om i stort sett inget men vad gör det?? Jag rensade hjärnan lite, fick ett skönt break mitt i allt och kan köra ett par timmar till. Snart är det helg!

Det är inte lätt när det är rörigt

Att flytta ett kontor är verkligen inte enkelt. Det är så många småsaker som ska vara på plats att det är helt galet. Men jag tror att jag har koll på läget. Notera tror.

Hade det bara varit att flytta rakt in i fina, nya lokaler hade det varit så mycket enklare. Men när den ena handen inte har koll på vad den andra gör - och glömmer att tala om det för oss, då är det inte enkelt. Jag inser bara att min bästa flyttvän just nu är elektrikern. Han har koll på allt! Får se vad vi flyttar in i.... om vi inte har gett upp innan och hittar något annat som är nytt och anpassat för kontor redan från start. Det kommer så klart inte att hända men det kändes skönt att få skriva det!!

Hemma har vi fortfarande vårt eget projekt kvar: Sängen. I helgen blir det nermontering och uppmontering och så jag längtar. Egentligen skulle vi ta det fredag kväll, låta det ta så lång tid det tar och sedan sova som gudar lördag morgon. Fast det är klart, med en ganska morgonpigg 6-åring i huset blir det inte att sova så länge ändå. Morgonpigg förresten, att vakna runt 8 halv 9 är nog rätt ok ändå. Jag brukar ju faktiskt vara vaken innan honom....

Jag väntar på att telefonen ska ringa. Jag måste höra vad som händer med väggen som skulle rivas. Det roliga är att de inte vet att jag vet. Så jag väntar och väntar och väntar.....
Ska bli kul att komma dit och se det, nästa vecka hoppas jag. Då ska jag och tumstocken på besök för att vara redo när det smäller. Ser fram emot det. Tror jag. Om jag inte har missat något....!

Vart tog sommaren vägen??

Kallt. Det enda ordet sammanfattar hur det är just nu. Kallt. Jag frös i natt, det var svinkallt i huset när vi vaknade i morse, golven var kalla och.... OCH det var frost på bilen!!
Det är bara augusti. Visst är det slutet av månaden men ändå. Halva Europa har fortfarande semester och ligger på stränderna. Vi plockar fram fingervantar och undrar vad det var som hände. Det här året hände det inget alls. Det var i stort sett lika kallt under sommaren som under de senare vintermånaderna. I morse var det lika kallt som i december. Jag blinkade ett par gånger när jag tittade på termometern och den visade 3,4 grader. Jag antar att jag ska vara tacksam att det var plusgrader..... J fick skrapa rutorna och R vägrade gå till skolan utan vantar. Suck.

Jag förstår varför det stod i tidningen i morse att fler kommer att bli sjukare än vanligt, tidigare än vanligt. Man har helt enkelt inte kunnat ladda D-vitamin i sommar. Tack och lov för de veckorna vi fick i solen och värmen. De har aldrig varit så sköna och efterlängtade som i år med tanke på hur det har varit. Mina efterlängtade sensommarkvällar på altanen kan jag nog se mig i månen efter. Det verkar som om de inte kommer.... Fast man ska aldrig säga alrdig. I morgon har de lovat 21 grader och sol. Sen kommer regnet igen.

Fast jag är fortfarande barbent. Jag vägrar strumpor och stövlar. Det är stängda skor men som sagt bara ben och det funkar. Var lite kallt i morse men det är bara att härda ut. Det är fortfarande augusti och enligt kalendern är det faktiskt en sommarmånad.

Frågan är bara om man ska behöva leta fram de tjocka strumpbyxorna och handskarna till matchen kl. 19 på måndag. Då är det september och höst....... Iallafall enligt kalendern.

Första "arbetshelgen"

Arbetat två dagar. Första arbetshelgen av många innan det är jul - vilket det för övrigt är om mindre än fyra månader. Helt plötsligt kommer jag på en massa saker jag borde göra, saker som jag borde ha gjort under semestern. Men det är som om att just de sakerna dyker inte upp i huvudet när man är ledig, de kommer när huvudet är aktiverat igen.

Städa ur R's garderob, fixa skorna i hallen, kolla vilka höstkläder R har och den typen av saker. Nåja, jag antar att det är därför man har helgerna. Funderar på varför man egentligen jobbar så mycket och är ledig så lite. Är det så livet ska vara för människan? Inte hinna umgås med de egna arvingarna, inte hinna med så mycket kontakt med andra människor som man skulle vilja, utan stressa sig igenom två lediga dagar som kommer var femte dag, och sedan slava för att få pengar så man kan leva??? Det är egentligen konstigt. Minst åtta veckor borde vi väl kunna få ha tid att umgås om året när vi nu jobbar som vi gör??
Bara en fundering mitt i allt. Och jag gillar mitt jobb, för det mesta iallafall och har en spännande höst framför mig så det är inte det allt handlar om. Det bara poppade upp...

Det blev förresten en ny säng i fredags. På en timme hade vi provat ut madrasser och valt sängstomme. Nu står allt i vardagsrummet och väntar på att J kommer hem från Falkenberg och hjälper mig montera ner den gamla och sätta ihop sen nya. Längtar!

Helgens andra bra köp blev de nya stövlarna. Inte samma investering men nästan lika efterlängtat.

Avklarat!

Så var den första arbetsveckan avklarad. Hela två dagar :) Inte så jobbigt faktiskt, helt klart en start jag kan rekommendera. Lite lagom för att hinna komma igång, röja undan det värsta och förberedda sig för den kommande veckan. Jag tror jag ska komma ihåg det till nästa år.....!

En bra start på arbetshösten måste jag säga. Det känns som om det kommer att bli bra. Det känns som om att jag - just nu, har bra koll på vad jag ska göra och vad som händer. Det blir en spännande höst det är iallafall helt säkert. Jag ser fram emot den, ser fram emot den nystart som det kommer att bli för oss alla. Jag tror att det blir bra och det är en skön känsla. Det är mycket kvar att göra men jag är helt övertygad om att tiden kommer att rusa iväg och så plötsligt är vi där. Flytta kontoret är ett hästjobb men ett enormt roligt sådant. Jag har kommit långt de här två dagarna, löst en del problem och saker jag skulle göra och det känns bra.

Nu ska jag ha helg. Börjar den med en tur till IKEA med min stackars man som sa ja av bara farten. Elakt av mig att föreslå något sådant en fredag. Men vad gör man inte när man önskar sig och behöver en ny säng??
Sen blir det taekwondo med R och middag med ungdomar i familjen. Mysigt! Maken? Jo, han ska till Falkenberg....

Trevlig helg!

Tillbaka i hetluften

Nu är vi alla på plats igen. E har i och för sig inte varit borta men ändå. J började jobba i måndags, R började skolan i går och jag började jobba idag. Känns helt ok med en 2-dagars första arbetsvecka, den första på dryga 4 veckor.

R var så nervös i går morse. Pirrig, lite arg och höll väldigt hårt i handen. Ilskan är typiskt honom när han är nervös. När vi kom till skolgården släppte det lite. Vi hade sällskap hemifrån med grannarna som också går där så på vägen fick han lite annat att tänka på. När han sedan såg sin fröken och fritidspersonalen släppte det och de fick varsin kram. Barnen var sedan ute och lekte medan vi föräldrar fick en massa information och fyllde i en bunt papper. Sedan var det dags för mig att gå hem och för R att gå in. När jag hämtade honom några timmar senare var han trött men väldigt nöjd. "Nu går jag i skolan, nu är jag stor" var hans kommentar. Sötnos!
I morse var det lite pirrigt igen och så var han väldigt trött. Vi gick den långa vägen till skolan (ca 15 min istället för de 5 som det tog till dagis) och så var det nervöst för då var det morgonfritids som gällde. Det är inte det samma som han går på annars men han blev så bra imottagen så att jag kunde gå nästan med en gång. Jag är SÅ nyfiken och spänd på hur det har varit idag.

Vi har bestämt att vi ska varva morgonfritids med hans vanliga. Det skiljer tydligen bara ca 15-20 min i öppningstid så några dagar i veckan kan jag komma senare till jobbet och gå hem senare. Men det blir en blandning så att han ändå är ok med att lämnas på det andra för det kommer att behövas ibland.

Jag har själv kommit igång så smått. Har haft bra kollegor som svarat mail så det var inte så många. Min start blev mer att sätta sig in i allt som ska göras framöver. Mitt huvudprojekt är ju kontorsflytten och där löste sig ett stort problem för mig idag. Så skönt!!

Första dagen är snart över. Ville bara förmedla lite innan jag gör det sista och sedan packar ihop för att sedan åka hem och höra hur det har gått för R.

Det blev inget nu

R och jag var i Farsta idag. De ringde från hans doktor i förra veckan för att ge honom en tid för att börja med allergivaccinationen. Vi har pratat massor om det, med tanke på hur spruträdd R är har vi varit tvungna att älta. I bilen var han hur lugn som helst och även i väntrummet. Han gjorde också lungtesten utan problem men så snart det var över började han. "Ingen spruta, inget stick i fingret" och det upprepade han igen och igen.

Sjuksköterskan var suverän. Hon visade honom sprutan och även hur man tar stick i fingret och det lugnade honom en stund. Men sen kom tårarna igen. Efter en del prat fram och tillbaka tyckte hon att han skulle vänta något eller några år. Vänta till han är äldre och kanske inte lika rädd eller så att man åtminstone kan prata med honom utan tårarna. Nederlag. Men vad gör man? Tvinga honom till att ta sprutor 7 veckor i rad? Går rädslan över eller blir den värre? Egentligen tror jag att han upptäcker att det inte är farligt, att det inte gör ont men att börja med 3 sprutor på en liten hysteriskt rädd kulle känns inte heller bra. Så vi väntar och genomlider en helvetisk vår nästa år också och så får vi se efter det. Då kanske han är redo. Eller året efter.

Det blev ett besök som resulterade i 2 tröjor och 1 kjol till mig och 2 par snygga jeans till killen som snart börjar skolan.

Nu ska vi till dagis och säga hej och hej då till dem vi missade innan semestern. Bara 2 dagar kvar sv. Den nu. Suck...

Konstigt....

Varför är man trött 21.30 när man är hemma i Sverige? När man är utomlands, söderut i värmen har man knappt ätit upp varmrätten vid den tiden. Då sitter man och pratar, funderar på dessert och kaffe och har inga tankar på hur skönt det skulle vara att gå och lägga sig.

Här hemma sitter jag nu i soffan och lyssnar till J som försöker få R att gå och läggs sig. Han lever också fortfarande i Medelhavstiden. Vi har suttit ute till för en liten stund sedan och njutit av en skön augustikväll, med ljuslykta, kräftor som kvällstid och en limonchello som avslutning.

Plötsligt kom fukten och det blev kallt. Riktigt fuktigt kallt så som sagt, nu sitter jag i soffan med filt - och längtar tillbaka till värmen. Jag brukar längta tillbaka och sakna mor väldigt mycket men i år är det av någon anledning annorlunda, en annan känsla. Jag längtar verkligen tillbaka och inte bara efter nöjet i att ha en semester utan på något annat sätt. Det kanske blir annorlunda när det blir vardag igen. Då kommer jag nog inte att hinna längta.

Men jag undrar fortfarande varför jag är helt slut nu när jag inte är det i värmen. I säng runt midnatt och vid 8. Konstigt...

Känns fortfarande konstigt

Det är helt otroligt att två veckor kan prägla ens vardag så mycket. Inte för att det är vardag, inte än, men för att saknaden efter det som blev rutiner på Sicilien inte riktigt fungerar här hemma.

Helt plötsligt sover jag längre, jag är trött på kvällarna och jag längtar efter en espresso kl 22 - som jag inte kan få. Nespresso funkar men är inte riktigt samma sak. Gillar inte att ha byxor! Kändes helt fel igår kväll på Råsunda. Jag vill vara barbent och barfota. Jag är nog gjort för att leva i ett klimat och land där man man gå i bikinitopp till stranden genom byn, där fötterna sticks in i ett par flipp-flopp och där solen gassar från klarblå himmel. Fast jag har ju testat det och det jag längtade mest efter var ett riktigt ösregn, en filt och en bra bok.... Galet jag vet.

Igår kväll jobbade jag på den sista matchen på Råsunda. Kul att få vara en del av det trots att jag knapps såg någon fotboll. Jag fick iallafall se skymten av forna storspelare och det var en upplevelse bara det. Ska bli spännande att se hur det blir i framtiden men jag hoppas att det finns en sådan. Landskamperna är ett roligt komplement till det vardagliga fotbollen.

Idag har jag dessutom kollat in jobbmailen. En liten, liten försmak av vad som närmar sig. Just nu känns det som om hjärnan är helt på viloläge men så ska det vara. Jag behövde semester, behövde att koppla helt av från vardagen och det tror jag att vi alla behöver.

Nu ska jag gå in och sätta mig i soffan hos R som tittar på smurffilm. För 87:e gången de senaste 2 veckorna....
På lördag börjar första höstrutinen: R´s taekwondoträning. Sen rullar det på med skolstart på onsdag. Snart är det höst på riktigt.

Och jag längtar tillbaka till poolen och Medelhavet. Så det så.

Hemma igen

Så var vi tillbaka i Sverige igen. Efter 14 underbara, varma, soliga dagar på Sicilien ska man försöka vänja sig vid ungefär halva temperaturen, att äta middag 3 timmar tidigare och att det är tyst. Det sista är kanske inte så tokigt men jag har inte haft några problem att sova alls. Trots att de har byggt ut det närbelägna Tivolit med en attraktion som tjuter och en galen speaker somnade jag utan problem. Inte heller speciellt påverkad av att det var runt 30 grader de flesta kvällarna. Vi hade ett underbart rum med 3 dörrar ut som gjorde att vi kunde vädra rummet prefekt. Enkelt hotell men stora och praktiska rum. Ett perfekt hotell för barnfamiljen som behöver plats och vänlig personal som känner igen oss när vi kommer (och frågade varför vi bara var 3 i år).

Vårt rum 2012:

Vi har verkligen njutit av att vara lediga. Jag har inte skrivit speciellt mycket här, inte varit inne på fb så mycket och inte kollat mail en enda gång. Så otroligt skönt. Hotellet Villa Giardini hade numera wifi för 10 Euro/vecka men vi bestämde oss för att låta bli att köpa det. Vi hade också kunnat betala för att låna dator i receptionen men nej. Nu var det semester från allt. Bara böcker, varandra och dem vi träffade.

Vi har genom åren fått en hel del bekanta på våra resor och även goda vänner. A med pojkarna var där i år också till R´s stora glädje och så lekte han ju med bästa kompisen hemifrån. Vi umgicks också en del med några av våra hotellgrannar som var väldigt trevliga.

Som sagt så var det en riktigt semester. Jag har läst flera böcker, solat med än jag någonsin gjort, badat en massa och ätit så gott - som vanligt. Pasta på längden och tvären, skaldjur, mängder av musslor, pizza och fisk. Svärdfisk och fyllda bläckfiskar står på toppen av årets favoritlista.

Nu är vi som sagt hemma igen men jag lär återkomma ett tag när minnerna och saknaden faller på. Det är tomt att inte ha mor i närheten, det saknar jag enormt men samtidigt är jag ju van. Men mor, du är långt borta och ska alltid veta att jag älskar dig!

Idag har jag uppdaterat här, surfat runt en stund på fejjan, laddat ut bilderna ur kameran och rensat den privata mailen. Med andra ord mer dator än på de senaste 14 dagarna tillsammans. Det har varit skönt och är något jag kommer att upprepa.

Skön morgon

Idag är det inte så varmt. Än. De har sagt att temperaturen ska gå ner lite, till runt 29 grader. Helt ok för mig. De sista dagarna med närmare 40 har nästan varit för mycket.

Det är faktiskt ganska roligt att bo på ett typiskt charterhotell ibland. Vi har träffat ett väldigt trevligt par som vi pratar mycket med och andra känner vi igen sedan tidigare år.
På det här hotellet finns en underbar service: brödbilen. Den kommer varje morgon kl 8. Jag har varit där nästan varje morgon. Vem vill inte börja dagen med nybakat bröd? Och fika till kaffet då och då? I tisdags kom en ny omgång gäster från de nordiska länderna. Finnarna säger inte så mycket, ler mest. Svenskarna stället sig i kö direkt (alla andra står i solen, sitter på bänkarna eller pratar lite lugnt) och danskarna pratar. Härligt att studera! Det roligaste just nu är "patronen" som står i strandklänning à la modell större, solhatt med rosett och solglasögon. Först. Vi andra mer eller mindre ragglar sömndruckna ut till bilen. Inte hon. Hennes man är ungefär hälften så stor och sitter på en bänk och väntar. Dessutom verkar de ha ett gäng vuxna barn med sig. Det härliga i hela skådespelet är när hon med hög röst kommenderar maken att komma fram och välja, hans svar "välj du" och hur hon fortsätter peka, ångra sig och börja om igen. Det äg inte lite hon handlar - och hela tiden med kommentarer till maken längst bak i den nu bildade kön. Underhållning av hög klass kl 8 på morgonen.

Jag sitter på altanen och väntar på att de manliga i familjen ska vakna så vi kan äta varma frallor. Och i eftermiddag en chokladfylld cornetto. Det blir nog en bra dag idag också. Och inte lika varm.

En vecka har gått

Sitter på altanen och väntar på att vattnet till kaffe och te ska koka. Frukost med andra ord. Det blir varmare och varmare, de fuktiga gula vindarna från Sahara har anlänt och det känns. Varmt och klibbigt - men skönt.

Vi har i stort sett bara badat, solat och ätit en massa god mat. Jag har köpt skor (vad annars??) men vi har inte strosat något och ens tittat. Jag har siktet inställt på marknaden på lördag, där finns en massa roliga saker. Dessutom funderar jag på present till E.

Idag ska vi bada på förmiddagen och sedan vara riktiga turister. Vi har bokat en halvdagsutflykt "I Gudfaderns spår". Faktiskt kul att se lite annat än vatten och sand och den är nog lagom för R. Dessutom är det ac i bussarna....

Njuter av Sicilien i en vecka till. Skönt! Men saknar E!

Lovade en bild på utsikten från mammas balkong. De kommer här.

Varmt!

Fredag. Nu har vi varit tre och en halv dag på Sicilien. Det är så varmt. Varmt och skönt. Idag är det första gången det inte blåser och det känns. Det är en helt annan värme idag än tidigare. Sist jag tittade var det 32 i skuggan.

Vi har tillbringat mest tid vid poolen men i förmiddags var vi vid havet. Sp skönt! Livet kan vara sämre! Vi badar, solar, ligger i skuggan och läser. Äter och dricker gott. R har redan satt i sig ett par kilo musslor på egen hand. Pasta, gott vin och lite annat smått och gott har vi hunnit med.

Senare idag ska vi upp till Taormina och hälsa på mor. Längtar dit. Det är mysigt att träffas och väldigt mysigt att sitta på hennes altan och njuta à v utsikten. Lovar ett foto på den!

Nu börjar det bli varmt. Ska nog svalka mig lite....!