Att välja

Det är inte lätt att välja skola. Det kanske alltid har varit svårt när man bor i en storstad, den erfarenheten har inte jag. Med E var det enkelt, vi bodde mitt emot skolan så det var inget snack om var hon skulle gå.

Dessutom var skolan bra, de satsade nämligen helt och hållet på svenska språket redan från de första åren och det är viktigt. Speciellt när man bor i ett område där många inte har svenskan som modersmål. Hur den skolan är idag vet jag inte. Jag missade deras informationsmöte, såg det helt enkelt för sent.

Om skolan fortfarande har samma inriktning är den ett toppval. Den skolan jag besökte ikväll verkade också helt ok. Lite sliten och småtråkiga lokaler men det är kanske en bagatell om skolan i sig är bra. Lärarna verkade också bra, speciellt den ena av dem.

Det finns en skola till med på önskelistan men de verkar inte ha något infomöte. Jag måste nog kontakta dem och be att få höra lite om skolan.

Valen är mellan Snösätra, Hagsätra och Enskedefältets skola. Vi har velat fram och tillbaka - det borde inte vara så svårt. Men det är det.

Det enkla är att veta var R inte ska gå. Det är tyvärr till den skolan han tillhör så jag håller tummarna att vi får ett av våra önskemål. Annars får vi döks oss till stan för i Rågsvedsskolan ska han inte gå. Så det så.



Skickat från min iPhone

Det ljusnar

Inte världens vackraste plats precis men det är utsikten från min närmaste t-banestation Rågsved. Det som är vackert är ljuset på husen och himlen. En kall januarimorgon strax efter halv åtta i väntan på att åka till jobbet. För en vecka sedan var himlen svart och man anade inte ens ljuset när man tittade åt det här hållet.

Bakom mig är det en klippa med höga hus så även om jag hade fotat åt andra hållet hade man inte sett den fina solen på väg upp.

Jag hoppas att det är lika fint väder de närmaste dagarna. Jag ska ta mig samma och promenera en morgon, då får jag förhoppningsvis samma vackra färgen men med en roligare bakgrund - Stockholms inlopp eller upp mot Söder.

Som alla vet så älskar jag de här kalla mornarna. Idag knarrade det dessutom under skorna, något som t om lilla R kommenterade. Han bar mig stå stilla och så gick han sakta framåt med ett fundersamt leende på läpparna. "Varför låter det när jag går idag?" kom det efter en stund så morgonens samtalsämne på väg till dagis handlade om väder och temperaturer. Jag måste verkligen vara allert de 7-8 minuter det tar för oss att gå till dagis. Det är en salig blandning av ämnen som kommer upp. Jag tror att vi snart har avverkat allt från döden till planerade semestrar.

Jag tittade på vädret för en stund sedan. Det ska bli kallare, ner till -16 nästa måndag - om det nu håller.

Härligt! Då är det iallafall ljust både från mark och himmel ett tag fram över innan det blir ljust "på riktigt"

Förresten såg jag att det ska ligga runt -10 i Milano i helgen. I say no more ;)

Vilken helg det blev

Hemma igen efter en tur til Åbo, eller nåja, bara till hamnen. Så mycket mer var det inte. Men det var en oerhört givande konferens, en av de bästa jag varit på. En del som jag visste men också en hel del nytt. Kul och väldigt intressant att höra hur supporterpolis och statens utredare ser på det man kallar för huliganproblem. Lätt att använda ett ord om något som egentligen är så mycket mer.

Det var en dag som gicki väldigt fort. Jag trodde att jag skulle vara tröttare än jag var men det var väldigt enkelt att sitta och lyssna, anteckna och kommentera.
Något som också underlättar är självklart sällskapet. En härlig blanding av vänner från fotbollen som jag aldrig hade lärt känna om jag inte hade börjat arbeta för Hammarby. Tack till alla er som förgyllde min helg! Sen var det flera bekanta kollegor från AIK och några få bekanta från Djurgården. Härligt att Stockholmsalliansen fungerar med tre så olika klubbar men det är kanske just det som gör det så givande.

En helt ok middag (matmässigt) med goda viner till och väldigt mycket skratt. Det var väldigt länge sedan jag skrattade så mycket och glömde en massa annat. för mig blev det en oerhört trevlig och avkopplande kväll, något jag så väl behövde. Tack L för alla underbara frågor till herrarna!
Det var skönt att komma iväg ett dygn och ägna tankarna åt något helt annat. Nu längtar jag till att fotbollssäsongen ska starta, den sista på Söderstadion - och förhoppningsvis också den sista i Superettan.

Idag har det varit en väldigt seg dag. Inte för att jag klev upp tidigare än en vardag igår, men i morse knackade det på hyttdörren 05.15. I tidigaste laget med tanke på att vi först skulle kliva av kl. 06.30. Slumrade en stund till men det var svårt att somna om. Det blev ju inte så tidigt igår heller så sömntimmarna har inte varit så många. Lyckades dock få sova ca en timme när jag kom hem, innan R vaknade och sen har jag småblundat en stund i soffan under eftermiddagen.
Jag har lite ångest över att jag inte har varit ute i den vackra solen och snön idag. En promenad hade säkert varit precis det jag behövde men men..... Det blev inte så idag. Jag håller tummarna att det är vacker sol coh snö nästa helg också, då ska jag ta igen det.

Som sagt, mer sol & snö ett tag till och sedan får fotbollem gärna köra igång. Det första träningsmatchen är ganska snart, den 11 februari.

Nu ska jag vara dansk en stund - det är nämligen final i herrarnas handbolls-EM mellan Serbien och Danmark. Heja Danmark!!

På Ålanda hav

Jag är inte så vidare förtjust i kryssningar men den här har varit riktigt bra - än så länge. Det har varit konferens med forbollsalliansen, med representanter från Hammarby, AIK och Djurgården. Temat för dagen har varit bl a våld och bråk kring arenorna och sådant sim hänger ihop med det. Oerhört intressant och spännande att lyssna på.

Dagen har gått fort. Viking Lines Isabella är väl inte den roligaste båten att åka med men det är en bra och härligt gäng jag åker med så det är bra ändå. Vi närmar oss Åbo och just nu ligger jag på min säng och slappar en stund innan vi ska göra oss i ordning inför middagen. Helstekt oxfilé ... Låter bra!

Ganska skönt att komma bort en dag och koncentrera sig på något annat än allt det som skett och har skett de senaste dagarna. Tänka på annat än sjukdom och svek och bara få i umgås med vänner en stund. Jag ÄLSKAR min underbara man och mina söta ungar men ibland kan det faktiskt vara skönt med ett break. Jag är ju faktiskt hemma i morgon igen!

Som sagt, en dag fylld med fotboll och snart blir det partaj! Vi ses imorgon kära familj!

Kommer aldrig helt att förstå

Det finns saker som är glasklara och så finns det saker som är omöjliga att förstå. Det tar en oerhörd massa negativ energi, precis det jag har jobbat stenhårt med att få bort, att lära mig att inte haka upp mig på och inte bry mig om. Jag har haft det i min närhet i flera år, försökt att inte bry mig fast jag någonstans längst inne ändå har gjort det. Och jag vet ju i efterhand att jag ändå brydde mig eftersom jag blev sjuk av det. Jag klarar av det numera när det handlar om mig själv - ska jag säga för att jag är van eller för att jag har lärt mig hantera det? Vet inte men så är det iallalfall. Det är bara de som är närmast som kan såra en tillräckligt djupt.

Jag tror inte på ren förlåtelse. Jag tror inte heller på "payback". Jag tror på mogenhet och nya tag, att inte se för mycket bakåt utan se framåt. Att titta för mycket bakåt löser inget för man kan inte ändra på något som redan är gjort. Se framåt och gör inte om misstagen som du själv eller andra har gjort mot dig, fastna helt enkelt inte i det förflutna. Det är mer min melodi. Det är inte alltid lätt men det är värt ett försök. Jag om någon borde veta det med det jag har i bagaget och som inte är helt urlastat eftersom det är så färskt.... Något an det iallafall....

När det drabbar mina närmaste blir jag rent ut sagt förbannad. Som sagt kan jag numera hantera det bra - säger jag mig själv. Men såra inte mina närmaste. Då blir jag arg. Riktigt förbannad. Speciellt när det handlar om barn. De ska inte växa upp med förlorad tillit, de ska få lov att tro på det vuxna säger, få ha förväntan inför något de tycker är roligt och inte gång på gång svikas. Framför allt ska de känna att de ska kunna lita på vuxna. Åtminstonde några år till. Tids nog märker barn vilka de kan lite på och vilka inte. De lär sig tidigt nog....

Det finns många olika orsaker till svek. Ibland är det kanske inte medvetet men de allra flesta gångerna är det så. Många svek skulle inte bli lika hårda om man kommunicerade. Med dagens teknik (mobil, mail etc) är det inte ens svårt. Då skulle man slippa många funderingar, oro och spekulationer om si eller så.
Fråga mig, jag vet.

Ingen påminnelse

Idag har varit en seg dag. Jag borde inte vara trött. Det blev absolut inte sent igår - även om jag låg och läste lite längre än vanligt. Det blev inte heller mycket vin - 1 glas. Men jag är ändå trött idag. Ska jag gissa så är det nog bristen på frisk luft och ljus. Jag längtar ut på en riktigt härlig långpromenad i skogen. Skogen som nu är snötäckt och vacker så varför inte?

En orsak är att det är mörkt när jag kommer hem och även om jag borde gå ut så kommer jag inte iväg. I går var jag på tjejmiddag, idag är det tvättstuga och i morgon får vi besök. Det känns som dårliga ursäkter men jag orkar inte om klockan blir för mycket. Jag vill hellre gå min promenad eller powerwalk om det nu ska vara det, så snart som möjigt efter middagen. Visst, gäller det träning måste jag vänta en stund annars blir magen helt upp och ner. Inte kul...

Men en vanlig promenad bara för att få luft.... Jag borde göra det på lunchen men det blir inte heller av. Jag borde iallafall kunna promenera en halvtimme och ändå hinna äta. Ta en tur längs med Strandvägen bort till Djurgårdsbron och tillbaka. Det tål att tänka på. Då skulle jag ju få både luft och ljus. Det ska jag verkligen tänka på... Och ta tag i!

Tvättstuga ja..... det ska bli spännande och se hur mycket tvätt det ligger i tvättkorgen när jag kommer hem. Jag lovade nämligen min kära familj att det var slut med påminnelser. Tvätten lägger man i tvättkorgen. Inte i hörn, mitt på golvet, under sängen eller på andra konstiga platser. Den läggs i tvättkorgen. Fråga mig gärna när det är tvätt så ska du få svar men jag tänker inte påminna. Jag tar helt enkelt det som ligger i korgen och tvättar. Idag är det första gången jag inte påminner så det ska bli intressant att se hur det ser ut. Fast jag har varit lite snäll.... Jag la de nya handdukarna som ska till övervåningen i trappan och jag har skrivit något om tvätt i min fb-status. Om de reagerar på det får de sina kläder tvättade. Annars får de vänta till nästa gång.

Som du förstår är det jag som tvättar hemma hos oss. Det är helt ok, det gör mig inget alls. Det är nämligen J som lagar mat 6 utav 7 veckor (jag lagar middag när han har jour - då har jag också jour hävdar jag) så jag tycker att det är en alldeles strålande fördelning.

Det ska bli spännande att se hur det här går. Jag har mina aningar..... hehehe

En härlig start

Vilken bra start jag fick på dagen. Jag tog mig äntligen i kragen och promenerade från Slussen till jobbet på Östermalmstorg. En skön promenad på 20-25 minuter, lite beroende på rödlysen och underlag. Det var så skönt! Även om jag inte kunde lyssna på radio som det var tänkt kunde jag ändå rensa tankarna lite.
Kanske inte så mysigt att lyssna på "Det är samtal före, du är placerad i kö" i 25 min men det var ok. Syftet var bra även om det inte gav något alls.

Jag undrar var läkarna finns som hjälper här i landet? Efter 9 timmar på akuten fördelat på 2 dagar och utan hjälp och så ett besök hos akutläkare på vårdcentralen med ett konstaterande att "det är iallafall inte inflammation" och vi kollar mer om en vecka när du har en ny tid, till en patient som knappt kan stå av smärta. Idioter är vad jag känner! E har ont och ingen kan hjälpa henne! Hur svårt kan det vara att kolla bukspottskörteln och gallan, alla, precis alla symptom tyder ju på att det är det  - trots allt. Jaja, nu fick jag iallafall avreagera mig lite Jag är arg - och totalt hjälplös!!

Jag hoppas att dagen slutar lika bra som den började. Idag är det "mamma-middag", dvs middag med en del av oss som var mammalediga tillsammans när jag hade fått R. Vi har alla barn i samma ålder, det skiljer bara några månader på dem och de andra har alla fått omgång nr 2 (R var ju min nr 2 även om det gick lång tid mellan barnen).
Det är så roligt att vi fortfarande har kontakt. Några av oss mer men det är då det är så skönt med facebook. Man kan hålla sig uppdaterad ändå, se hur barnen växer och vad som händer i livet.
Jag tycker att det ska bli så kul att träffas igen. Bara tråkigt att en av oss är sjuk, det hade varit första gången på riktigt länge det hade varit alla men så är det ju ibland. Jag önskar henne krya på sig och hopaps att det blir bättre för henne snart.

Jag ser fram emot kvällen med härlig italiensk mat på en riktigt genuin italiensk restaurang.

Äntligen kom den!

Äntligen kom den! Den efterlängtade snön! Jag vet, det är inte alla som längtar efter snön men det har jag gjort och det är ingen hemlighet!

Jag tycker att den mörka, blöta, gråa och trista vintern är det tråkigaste som finns. Snön lyser upp, gör att det blir ljusare och isolerar kylan på ett skönt sätt. Det snöade nästan hela dagen igår och en hel del natten innan. Just nu faller det stora "bomullstussar" från himlen och bygger på de centimetrarna som har kommit. Hemma hos oss kanske det är runt 5 cm så jag hoppas att det snöar lite till så att det blir ett par decimeter iallafall. Sen får det ju gärna bli kallare också. Tycker inte om den råa fuktigheten som råder för tillfället. Runt -10 och jag är fullt nöjd!

Inte hemma hos oss, på väg hem från Dalarna efter nyår men ungefär så här ser det ut just nu:

Och så finns det ju de som längtar efter som och värme. Det gör jag också. Men om man nu bor i mellersta Sverige där det är mörkt och kallt, och man inte kan vara borta ett halvår så föredrar jag alla gånger snö och kyla mot det som är alternativet.

När det sedan är sommar för det självklart väldigt gärna vara runt 25 grader och soligt. Det är helt fantastiskt. Här kom semesterlistan upp för att fylla i, i fredags, så nu känns det plötsligt som om det går mot en ljusare årstid.

Men först ska vi leka i snön, gå fantastiska promenader i en glittrande snöpudrad skog, åka pulka med barnen, gärna grilla korv vid en frusen sjö efter vi har åkt skridskor för att sedan komma in i värmen och värma oss med kaffe eller varm choklad.

Sen kan det gärna bli sommar.

Lugn lördag

Idag har det varit en riktig soffdag. Så skönt och välbehövligt. Vi hamnade ju på den lokala thakrogen i går medhärliga vänner och det blev många skratt - och en hel del vin. Då var en soffdag precis vad som behödes. Egentligen också efter den veckan som har varit, det var segt de senaste dagarna.

Jag har faktiskt varit utanför dörren idag,en kort promenad till centrum för att handla. R och E var hemma, J var en sväng till Högdalen och jag fixade handlingen. Jag var hos den lokala lilla butiken i Rågsved cenrum och köpte det bästa lammkött som går att få tag i. Färsen är nymalen och köttet så färsk och smakar så gott så det blev lammfärsbiffar, klyftpotatis, rödvinsås och tomatsallad till middag. Gott!

Soffläget idag var ändå till lite nytta. Jag har äntligen uppdaterat mitt iphone, något jag borde ha gjort för länge sedan. I bakgrunden har det varit skidor, allt från längd til skidskytte och nu är det handboll. Först Sveriges konstiga match där de inte lyckades hålla en 10-målsledning och nu Danmark som inte heller lever upp till förväntningarna.

Som sagt, vi sitter i soffan ígen och fast den är ganska stor får jag trängas med R som absolut ska sitta bredvid mig. Mysigt men lite småtrångt! Men vad gör det - det är kärlek.

Nu lockar handbollen och min bok. Jag har gjort en paus i den tjocka boken på dryga 1000 sidor och lånade en av E´s lättlästa romaner. Precis lagom idag. En skön lördag i soffan.

Vilken vecka...

Det har helt klart varit en annorlunda vecka. En vecka som har gått oerhört fort och som har skapat många, många känslor. Den började ju på Huddinge-akuten med många timmars besök utan större resultat. Allt är samma lika, det är ingen skillnad på hur ont E har eller på hur trött hon är. Men en sak är helt säkert: Hon är en kämpe!!

I går kväll hade vi julgransplundring på jobbet. Gäster, musik & underhållning och en massa glädje och E jobbade med att plocka fram och röja undan, tillsammane med en kompis. Hon hade ont som vanligt och var helt slut men gjorde ett strålande jobb (och det gjorde L självklart också!). Det är att kämpa, tycler jag. Men jag förstrår och känslan av att allt ska vara så vanligt som möjligt, att inte sluta leva för att man har ont. Jag undrar om inte tröttheten kommer av smärtan, jag kan bara se till mig själv hur trött jag blir när jag har mina magproblem.

Julgranen ja..... och plundringen av den... Den är som du ser rätt plundrad redan. Men det var kul att göra den! Jag hämtade den på torget, skakade av de sista barren och en kollega satte upp den i taket. Sedan klädde vi den lagom mycket och här är resultatet av en naken upp-och-ner gran:

Skönt att kunna jobba hemma efter en sådan kväll. Inte för att det blev speciellt sent för mig men det har verkligen varit en jobbig vecka rent känslomässigt och det blir jag tydligen väldigt trött av. Skönt att sitta här och skriva mail, leta roliga saker som efterfrågades och sätta ihop härliga förslag. Reslusten kommer smygande. I bakgrunden pratade smurfarna hela förmiddagen. R tittade på film. Han är förresten anledningen till att jag jobbar hemma idag, dagis är stängt.

Nu är det lite mera ljud i bakgrunden. Disco a la "hits for kids" och prat. Nu har R nämligen sällskap av en kompis.

I kväll hägrar tydligen besök på den lokala thairestaurangen igen. Trevligt!

Och det är faktiskt ett par dagar kvar av den här annorlunda veckan. Förhoppningsvis blir det ett par lugna dagar - men man vet ju aldrig...... Jag ber och önskar att alla elaka bakterier som vinterkräk och influensa håller sig LÅNGT borta. Vi behöver inte dem. Vi behöver familjemys, ork och friska barn!

Trevlig helg på dig!

Dags igen

Nu börjas det. Simskola med R. Det är hand tredje termin och han är så nära, så nära att knäcka koden. Jag hoppas att han gör det väldigt snart, annars får vi träna en hel del själva innan sommaren. Då ska vi till Sicilien igen och det vore såååå skönt om han fixade det då.

Väntan

Vi sitter i ett litet, kallt och tråkigt rum på Huddinge Sjukhus akutmottagning, jag och E. Vi åkte in igår morse och spenderade 5 timmar här. De hittade inget på henne och proverna var bättre men hon har fortfarande lika ont och är lika trött. Hon fick en akuttid för en gastroskopi idag och den är avklarad. Nu väntar vi på provsvar. I det här lilla trista rummet.

Vi kände an rutinerna igår och väntan ska man tydligen ställa in sig på. De andra gångerna vi har varit här har vi nog haft en himla tur eftersom vi inte har väntat mer än max 2 timmar tidigare.

Vi småpratar, lyssnar på folk i korridoren, hör något som påminner om tandläkarborren men som troligen hör till gipsrummet. Vi lyssnar på klockan som tickar och suckar lite då och då.

Gastroskopin visade inget. Får se om proverna gör det. Det är på gott och ont. Så länge de inte hittar något kan hon ju inte heller få hjälp, min E

Tick tack tick tack tick tack tick tack... Vi väntar....

Efter ösregn kommer snö....

Vilken mörk dag det har varit idag. Vaknade av att regnet smattrade mot rutan, det gav inte någon vidare lust till att kliva ur sängen. Men det gjorde jag ju. Idag också. Det har piskat mot fönstren hela dagen men för en stund sedan tystnade det. Det hade börjat snöa istället. Jag gissar att det är en blöt, tung snö och en sådan som inte ligger kvar.

Jag längtar fortfarande efter snö och det kommer nog inte att gå över förrän vi är framme vid våren. På riktigt.

Idag är en sådan där dag när man skulle vilja krypa upp i ett hörn av soffan, tända elden i brasan, sprida ut värmeljusen, fylla den största muggen med te och sjunka in i favoritboken. Härligt!

Fast det skulle också helst vara i det där huset på landet som jag inte har. Det där huset som ligger lite ensligt men ändå inte ödsligt. Huset som är lagom stort, har ljusa trägolv, öppen spis och ganska stort kök med mycket utrymme. Det skulle gå i vitt med en massa härliga färgklicker och ha en härlig, mjuk soffa som man sjunker ner djupt i. Ett litet, lågt soffbord där värmeljusen kan stå och gärna med en hylla under så att man kan gömma undan fjärrkontrollen till tvn som inte ska vara på så ofta. I det här huset ska vi umgås och mysa, sitta länge runt det stora matbordet och prata  och skratta, och gå långa promenader i skogen och till sjön som absolut ligger nära.

Det ska vara flera sovrum så att barnen har varsitt och så ett gästrum som vi också kan använda som mini-kontor. Gärna en gammal, härlig, stor fåtölj att krypa upp i och i köket ska det absolut stå en gammal vedspis som fortfarande fungerar.

En blandning av nytt och gammalt men huset ska framför allt ge ett "rent" intryck. inga murriga färger eller tunga mörka möbler. Däremot vill jag ha kvar min bokhylla. Den kan få stå i gästrummet men bara det finns. Klarar mig inte utan att kunna plocka med böckerna.

Det ska finnas en altan där vi kan sitta ute på somamrkvällarna och en gräsmatta där vi kan sola och sparka boll med barn. På altanen önskar jag mig någon form av öppen spis, både för värmens skull men också för charmen och myset. Det ska alla gånger finnas en hamock, det har jag önskat mig länge. Frågan är om jag kommer att komma in på kvällarna och vi har en sådan....

Jag har inga problem att se huset framför mig. Jag vet inte, men önskar, att det är ett hus som någon gång kommer att finnas i verkligheten. Tur man får drömma.....

Vardag igen

Vardag igen. Med allt vad det innebär. Upp på morgonen, väcka R som ska klä på sig och göra sig i ordning, ut i mörkret, trängas på t-banan och sedan jobb. Det är absolut inga problem, det gäller bara att få tillbaka rutinerna innan vi kommer iväg. Igår gick jättebra. Idag var värre. R ville inte gå upp och absolut inte klä på sig. Men, men....skam den som ger sig. Ge oss någon vecka så är nog morgonrutinerna tillbaka som de var innan ledigheten.

Annars känns det mesta som vanligt - iallafall vad gäller att vara tillbaka på jobbet. Nytt år och nya utmaningar. Det händer en del, sådär lagom mycket, men tillräckligt för att det kan bli en del nya spännande saker.
På hemmafronten känns det mindre bra. Jag står verkligen med ena benet ut genom dörren hela tiden vad gäller E. Hon har det riktigt, riktigt tufft med att vara aktiverad hela dagarna. Redan efter första skoldagen var hon helt slut och sov hela eftermiddagen. Jag hoppas så att det ligger ett brev från sjukhuset hemma idag, annars vette sjutton om inte vi måste åka in idag.
Det här tär något fruktansvärt på henne. På oss andra också men det gäller att vara stark för henne. Det här är hennes sista termin på gymnasiet, den som kräver en massa extra pluggande och arbete, fester och allt roligt kring studenten. Om hon kan få tillbaka orken genom att åka in igen så är det värt det. Vad är några dagar på sjukhuset inte värt för att orka dagarna?

Stackars, stackars älskade flickan min!

Lilla R blir lite avundsjuk på E. Låter konstigt för oss vuxna men han känner att hon får lite extra uppmärksamhet. Det gäller att lägga allt på en bra nivå så att han inte känner sig utanför, trots att E behöver den extra uppmärksamheten. Mina älskade ungar, ni är bäst!!

Tillbaka till verkligheten och vardagen var det..... det blir nog bra. Snart.

Helgerna slut...

Nu är det slut med ledighet för den här gången. Det har varit en bra jul, kanske lite lugnare och "ojuligare" än vanligt men självklart bra ändå. Det har varit närmaste familjen och så nyår med den bästa familjen så jag kan absolut inte klaga.
Det har grumlats lite av sjukdom och oro, känns lite som om jag har tagit dagarna mer som de kommer och inte planerat in en massa saker som jag brukar.

Nu i efterhand kanske det har varit fel men samtidigt känns det som om det har behövts. Vi har inte varit i Norrtälje, något som jag var helt säker på att vi skulle ha varit i mellandagarna. Vi har inte heller varit ute speciellt mycket och det tycker jag också är tråkigt. Men det har varit så otroligt tråkigt väder. Regn, blåsigt och mörkt så det har inte lockat alls. Den här helgen har jag varit så sugen på att träna (min vanliga pw) och att bara vara ute. Det har varit ner till -7 grader, något som passar mig perfekt och lite, lite snö på marken. Men inte har vi varit ute. R har blåvägrat! Han ville vara inne och leka med sina saker och jag antar att jag inte har varit så svår att övertala. Jag älskar att vara ute men eftersom det har varit spännande Tour de Ski på tv har jag varit lättare att övertala än annars.
Fast den här helgen hade jag gärna varit ute, det hade varit skönt.

Jag känner att jag behöver röra på mig nu. Även om jag har varit effektiv hemma och gjort en massa saker hemma (städat ut julen och frostat va frysen) så är det inte samma sak som en promenad. J har jour den här veckan och det gör också att jag har svårt att gå på mornarna. Jag går tidigare från jobbet för att hinna hämta R i någorlunda tid och då känns det inte så bra att börja med att komma sent. I morgon ska jag dessutom gå tidigare av andra orsaker så det får nog bli på tisdag - om det går snabbt att lämna på dagis.

R längtar tillbaka dit nu. Jag vet att han hade jätteroligt förra veckan på förskolan han var på men han saknar sina vänner, säger han. Sista terminen på dagis - helt otroligt!! Vi bestämde idag att vi ska skjuta på hans födelsedag och fira honom i vår. Då bjuder vi alla dagiskompisarna och så får det bli en avslutning för dem alla här hemma. Förhoppningsvis blir det en dag med bra väder så att vi kan vara ute. Vi får klämma in det innan studenten tror jag. Det är mycket i vår!

Jag måste också bara säga att jag är stolt över E som har jobbat i helgen. Hon är totalt slut men har klarat av det. Bra jobbat, älskling!

Jag är också stolt över R som äntligen vågade leka i sitt rum på övervåningen utan sällskap. Stackarn är så mörkrädd och "hör ljud" att han vill vara nere hos oss andra. Men med både tv och radio på tog han steget idag . "Jag är ju 6 år nu, mamma" var kommentaren till det. Bra jobbat, älskling!

Min J har jouren och har jobbat hela helgen. Lite synd om honom men samtidigt gillar han ju att ha jobb när han ändå har jour. Bra jobbat, älskling!

Varför???

Vissa dagar går av bara farten, andra dagar är tyngre och jobbigare. Idag har det varit en sådan dag. Jag tänker på min älskade E, på hennes mage som inte blir bättre. Vet inte riktigt om den blir så mycket sämre heller men det känns så.

Jag ser på henne att hon har ont. Men jag ser framför allt hur ledsen hon är och hur hennes allmäntillstånd försämras. Hon är trött och orkar nästan inget just nu. Hon försöker leva som vanligt även om det är väldigt svårt. Hon träffar kompisar och jag tyckte att det var ok att hon gick ut i går kväll. Men det tar på henne. Hon är helt slut och nu kommer också tankarna på skolan som startar. Sista terminen i gymnasiet. Studenten. Festerna. Pluggandet.

Sista terminen är inte enkel och den kommer säkert att bli ännu tuffare sim det ser ut nu. Jag har pratat med sjukhuset igen och förhoppningsvis får hon en tid snart.
Idag är jag också ledsen. Ledsen över att se hur dåligt mitt barn mår. Ledsen och frustrerad över att inte kunna göra något. Jag måste vara stark. Stark för att orka lyfta henne, för att ge henne styrka att vara sjuk och hjälpa henne. Samtidigt kan jag inte hjälpa för mycket, hon måste känna att hon kan själv för det kan hon. Hon vill leva som vanligt och det stödjer jag så länge hon orkar. Vi vet ju inte vad det är och vi kan inte ta ut det värsta i förskott. Vi kämpar, pratar och ältar lite - och försöker vara som vanligt.

Idag är alla trötta. E var som sagt ute igår, J tittade på ishockeyfinal i natt och jag hade svårt att sova. Klart det blir värre då.

Jag önskar mest av allt att det inte är något allvarligt, att det finns bot och att E får tillbaka orken och glädjen i ögonen. Jag önskar förresten att den här familjen slipper mer skit nu! Har vi inte haft tillräckligt de senaste åren???

Blåsigt....!!

Vad är det för väder vi har egentligen?? Var är förra årens snö och kyla?? Inte här. Här är det regnigt och galet blåsigt. Mörkt och ruggigt, t o m inomhus känns det kallt. Husen skakar och det drar, man sitter invirad i soffan i en fleecefilt för att hålla värmen och det brinner värmeljus överallt. Visst är det mysigt men inte som jag tycker att det ska vara den här årstiden. Snö och minusgrader vore härlgt! Dessutom blir det ljusare - så det så!

R var så glad när jag kom hem igår. Eftersom han var på en annan förskola hade jag inte väntat mig att de skulle fira honom och det hade jag också sagt till honom. Han berättade ju här vi kom på morgonen att han fyllde år så de fixade. Jag tycker att det är imponerande att de satte upp den obligatoriska grattis-lappen, de sjöng för honom, hade extra frukt och han fick den fina platsen med duk och krona på huvudet. "Jag var kung på dagis idag, mamma" sa han med stolt röst och lysande ögon. Tack söta, vänliga personal som fixade det!

När vi hade ätit och fikat med tårtbakelser tog tröttheten ut sin rätt. Han pratade telefon länge med alal möjliga och eftersom han gillar att prata så tog det sin lilla tid. Men har var så glad att alla hade ringt och det var svårt att somna. Efter tjat som till slut övergick i lite mer ilska somnade han. Det var "bara" det där med att slappna av.

I morse hade han dessutom ingen lust alls att vakna. Det tog 5 minuter av klappande och småpratande innan han ens rörde på sig och ytterligare några minuter innan jag lyckades övertala honom till att kliva upp. Sen var det den där långa, mörka, blåsiga, regniga promenaden till den andra förskolan och det var inte kul alls. Det tyckte varken han eller jag. Tur att det bara var dessa 2 dagar - varav vi fick skjuss den ena. Tack älskling!

I morgon är vi lediga igen. Tvättstuga och kasta gran står som sagt på programmet. Men det är ändå ledigt. En ganska bra start med 2-3 arbetsdagar för att komma i fas. Helt ok faktiskt.

Nu väntar jag bara på snön så blir det nog en bra månad....!


(och på att E ska få träffa en läkare och få hjälp!! Det vill jag ska hända NU!!!)

Vardag & födelsedag

Och så blev det vardag igen. Det känns inte riktigt så eftersom det bara är i två dagar. Men ändå, jag sitter ju på kontoret.

Idag är det R´s födelsedag. Min lilla älskade pojke fyller 6 år. Åhh vad han har tjatat och längtat till denna dag. Det känns som om han har längtat i ett år. Jag förstår honom. Hur kul är det att fylla år 10 dagar efter julafton??? Inte alls! Då får man alla presenter inom två veckor och så måste man vänta hela året innan det är dags igen. Dålig planering av oss föräldrar måste jag nästan säga....!

Det blev en tidig morgon. Vi var uppe strax före kl 6 och fixade iordning lite, väckte E och så sjöng vi för R. Han ville inte riktigt vakna först, sedan satte han sig yrvaket upp och var redo för presenter. Mysig start på dagen även om det var tidigt efter ett par veckors ledighet. Vi var dessutom klara tidigare än väntat och fick skjuss till dagis så jag var på jobbet redan kl 7.45. En halvtimme tidigare än vanligt, det är nästan bra jobbat första vardagen på länge.

R är på ett annat dagis idag och i morgon. Hans ordinarie är stängt men som tur är, är hans vanliga personal och vänner med så det var inte så jobbigt. Det ska bli intressant att höra vad han har att säga om dagen, han var inte så entusiastisk i morse, stackarn, över att behöva gå till ett annat dagis. Jag förstår honom....

Sedan är vi lediga några dagar igen innan det kör i gång "på riktigt". Även om det är full fart så känns det ändå att vi snart är lediga igen. Torsdag blir en tvätt- och städdag. Då åker julen ut. Granen är lika vacker som när den kom in men den barrar om man råkar komma åt den så nu ska den ut. Dessutom är jag urless på julen så snart den är slut och jag tycker att det är massor med saker som ska bort. Bara att börja i ena änden tills det är klart. Jag vill också ha nya gardiner i köket, måla väggarna i vardagsrummet och sedan ha nya gardiner där också. Och nyta tavlor! Kanske kan bli en projekt senare i år men köket blir först.

Men först av allt ska jag hem och äta McDonalds för det har R önskat sig, och sedan blir det tårta. För en 6-åring ska firas ordentligt, man blir stor då eftersom man börjar skolan. Det säger R!

Årets första dag

En ny dag. Men inte vilken sim helst. Det är den första dagen på ett nytt år. Ett år som jag hoppas blir bra. Att man hittar en lösning och hjälp till E's mage. Att hon kommer iväg på resa - eller resor, efter studenten. Att R kommen in på en bra skola och tycker att det är roligt. Att mitt och J's jobb funkar och vi har dem kvar. Att hela familjen får vara friska. Många fler saker skulle kunna fylla listan men just nu står E's hälsa högst på önskelistan.

Det har varit en skön dag idag. En sådan där lugn dag med tv, film & böcker. God mat, gott vin & sällskapsspel. E och jag gick också en skön promenad i den vackra nysnön, runt i lilla Skattungbyn. Inte så stor men tillräckligt för att vi undrade var vi var.

Äntligen vinter. Det är nog en bra början trots allt...!!