Åska!

Jag måste bara skriva: Det åskar! Jag älskar åska! Det är nog den första jag hör och ser i år men jag hoppas att det blir fler. Gärna vid bra tillfällen som detta. Jag sitter inne och ska inte ut de närmaste timmarna och dessutom har jag utsikt över hustaken. Härligt!

Senare i eftermiddag får den gärna ha klarnat och torkat upp. Då är det utomhusaktivitet på schemat så jag önskar mig sol. Eller nåja, åtminstone uppehåll kan jag nöja mig med. På lördag hade vi också tänkt att vara ute men prognosen säger 7-8 grader och regn. "Kära gäster, ta med er dunjackan för vi SKA vara ute...." Eller kanske inte.....!! Det är tydligen inte meningen att våra fester ska kunna hållas utomhus i år. Det är andra gången på en månad som de planerna kullkastas. Tur att vi får plats inne - även om det blir trångt.

Finns det hjärterum finns det skärterum!

Heja på nu åskan, ett par blixtar och muller till innan du ger dig av norrut. Välkommen sol tillbaka till Rågsvedsområdet :)

Första - och viktigaste - delen klar

Nu är hon en färdig tjej! Färdig med gymnasiet. Vem vet vad som händer i framtiden vad gäller pluggandet men för den här tiden är det klart. E slutar skolan och R ska snart börja. Olika tider men båda väldigt roliga och spännande.

Det var roligt att se alla glada, fina studenter som kom utspringande i folkmängden igår. Massor av släktingar och vänner var samlade på skolgården, och toppbetyg till skolan som markerat ut platserna så väldigt bra. Enkelt att hitta rätt!

Vi var några stycken som väntade på fina E. Jag är så stolt över henne som har klarat av gymnasiet så otroligt bra med fina, fina toppbetyg. Hon är vacker i vanliga fall men igår var hon om möjligt ännu finare. Jag har de finaste bilderna i kameran som ännu inte är "urladdad" men jag tycker väldigt mycket om den här bilden också. Det visar en riktigt glad tjej!

Första halvan är som sagt klar. Den viktigaste med avslutningen i skolan och utspringer. En trevlig del återstår, nämligen festen med närmaste familjen på lördag. I morgon ska jag handla och laga mat. Jag gillar som bekant inte det men den här gången känns det faktiskt helt ok. Det är ju för min älskade flickas skull!

Min vackra resa

Nu, nästan en vecka efter jag åkte kommer lite vacka vyer från en fantastisk resa. En resai matens tecken men också vårens. Det är underbart att kunna njuta så av vackra saker, så som jag fick på den här turen. Bornholm på våren är något av det vackraste som finns. Danmark över huvudtaget enligt mig. Jag älskar det landet som väcker så många barndomsminnen och känslor. Jag tänker på mig farmor och farfar på södra Fyn, på min mormor och morfar i Odense som jag inte har så många minnen av men ändå några som finns kvar.
Då är det extra härligt att få uppleva den här tiden på året när så många dofter väcker minnena - och sinnena.

Sandstranden i Sandvig

Sandvig

Vi promenerade runt i Svaneke, tittade på små trädgårdar som blommade helt galet och åt lunch på det lilla, charmiga lokala bryggeriet. Gott och så danskt!

Vår i Svaneke

Lunchen på Svaneke Bryghus

Bara ett vackert hus i Svaneke

Rapsfälten blommade och doftade och likaså ramslöken. Just ramslök fanns i nästan all mat vi åt under dessa tre dagar. Spännande och gott - och fanns verkligen överallt. Vid Hammershus blommade hela ängar av ramslök.

Ramslöken vid Hammershus

Ramslök längs med vägen

Vår!!

Bornholm är en ö med både sand och klippor

Omtumlande dagar

Skulle egentligen ha skrivit för flera dagar sedan men det har helt enkelt inte blivit av. Jag borde visa Bornholm men inte just nu. Det kommer snart, jag lovar, för det var verkligen en härlig tur.

Det trista och omtumlande hände i torsdags strax före lunch. Jag fick ett samtal från jobbet med beskedet att två personer är uppsagda. Helt utan förvarning. Det kom som en blixt från klar himmel för alla och det var tufft att stå i solen på Bornholm och få det beskedet.

För några förändras livet radikalt. För andra är det en blandning av sorg över att just de personerna försvinner blandat med lättnaden över att jag har kvar mitt jobb. Jobbigt, hemskt och tufft.

Ovisshet och chock är bra ord i sammanhanget. Vad händer nu? Vi jobbar på men utan trygga ramar. Mina lediga dagar (som är en bagatell i sammanhanget) måste förändras lite. Jag kan och vill inte missa besöket från HK. Jag befinner mig i ett konstigt vakuum och det ska bli skönt att träffa alla i morgon. Jag har nog inte riktigt fattat....

Som tur var bröts alla tankar och grubblande av ett underbart dop igår. Lilla söta systerdottern Ellen döptes i en vacker och familjär ceremoni. R hade också gradering i Taekwondon för första gången, den där graderingen som egentligen inte är helt riktig men väldigt viktig för de små. Han klarade sig strålande.

I morgon startar något nytt. Ännu en gång. Det är också fotboll. Det är bara tre dagar kvar till E's student. Och så kommer kära mor. Jag längtar!

En dag i taget passar bra just nu. Och Bornholm kommer...

Vackra vyer

Är på Bornholm. Så vackert. Så mycket mera vår än hemma. Vi besökte en senap- och rapsoljeproducent som bjöd på smakprovet i sitt eget kök, på sin fantastiska gård. Det var så fint, precis som jag skulle vilja ha det.

Nu är det strax dags att bege sig ut igen för att äta middag, en middag som är tillagad av årets kock i Danmark. Inte illa, har något att se fram emot.

Jag lovar att berätta!

Lång effektiv helg närmar sig slutet

Vilken skön helg det har varit. Det har varit varmt, idag har det t ex varit över 20 grader hela dagen trots att det var mulet en stund på dagen. Jag satt ute för en stund sedan och då var klockan nästan halv åtta och ända var det varmt.

Det har också varit en skön helg för att den har varit effektiv. Jag har fått undan en massa måsten som matlagning inför studenten, putsat fönster, målat utemöbler, rensat lite ogräs, jobbat fotboll, varit på träning med Rasmus och så läst en massa. Jag har t o m tittat på dvd, jag som sällan kollar på film eller inspelad tv. Kollade igenom 5 avsnitt av Alcatraz - bra!

Nu är det tillbaka till vardagen igen och en ny vecka. Den här veckan innebär en sväng till Bornholm, gradering för Rasmus och dop (inte kungligt, men familjärt och säkert lika vackert).

Veckan som följer börjar det stora med besök och student. Tiden går verkligen fort.

Och så det bästa av allt: min fiskande älskling är hemma igen!

Äntligen!!

Nu kan han cykla!! R har kämpat och gråtit, inte velat och kämpat emot och vi har tjatat och tjatat. Han har varit rädd säger han. Innan har han inte haft något intresse av att lära sig trots att han cyklade som en tok på sin lilla cykel med stödhjul.
Vad är du rädd för, har vi frågat. För att ramla och för att de andra barnen ska skratta för att jag inte kan, har svaret varit. Det skär i mitt hjärta för självklart är det vårt fel som inte lärt honom tidigare. Men gjort är gjort och med underbaraste granntjejen på 12 har han lyckats. Den tjejen, S, har en ängels tålamod. Jag blir arg och irriterad men inte hon. Hon börjar bara om, lirkar och lyckas med det som inte jag klarat av med R.
Plötsligt lossnade det. I lördags var vi ute på grannvägen som är lite lugnare med folk och då gick det då bra. Vi kämpade på och så kunde han själv långa sträckor. Bakslaget kom i förrigår. Jag visste att det skulle komma och jag visste att han skulle bli arg. Igår ville han inte gå ut och idag tvingade jag honom. Hux flux så gick det. Hela sträckan själv fram och tillbaka. Igen och igen. Stolt mamma, stolt S och stolt, glad och lättad R. Det gick så bra och nu ska vi bara träna lite på starten. Han har varit så duktig. Det har S också som orkat hjälpa. Tack söta du!

Och grattis R! Jag är så stolt över dig!!

Ett "check" klart!

Jag hade ju tänkt att skriva i lördags, på eftermiddagen när alla barn hade gått hem men jag orkade inte. Vi var helt slut. Dagen började med att göra tårta, dela upp allt godis i påsar och förbereda fika. Sen åkte J och R till hans taekwondo-träning och jag tog ett varv med dammsugaren. Inte speciellt noga, det är liksom ingen idé när det ska komma runt 20 barn på kalas. Blåste ballonger, dukade fram papperstallrikar och muggar, poppade popcorn och städade undan leksaker.

När de kom hem från träningen var lunchen klar och R ville genast gå och byta om. Han hade bestämt sig för att vara Lucky Luke. Inte Batman, Spiderman eller Stålmannen. Lycky Luke var det. Helt underbart tyckte jag - och så oväntat. Så visst fick det bli en liten underbart söt cowboy. Strax före kl. 14 började det att ringa på dörren. Det kom en älva, en fin dam, en vampyr (suverän sådan), en cowboy till, en "scream-figur" och en liten Pippi. Så söta! Några hade inte riktigt förstått att det var maskerad men det gjorde dem inte så mycket - som tur var.

Sen var det 2 timmar med skatt, paket, kakor, tårta, saft, glass och popcorn precis överallt. Lite gråt också men det är svårt att undvika när de är så många. De hade roligt och det hade vi också. Det gick mycket bättre än vi hade väntat oss. Jag trodde att jag skulle bli tokig över hur det såg ut hemma men så snart alla hade gått, musiken tystnat och golvet rensats från saker, åkte dammsugaren och golvmoppen fram. En snabb storstädning senare såg hemmet ut som förrut och det var svårt att se att vi överhuvudtaget hade haft alla dessa söta ungar hemma.

Men där tog också orken slut. Ingen av oss varken orkade äta eller fixa middag, vi satt i soffan och tittade på varandra och funderade på hur vi skulle orka förflytta oss. Den enda som var pigg och rester av energi kvar var R. Han ville ha maskerad & kalas igen. Imorgon....!

McDonalds blev middagsmat, tvn blev kvällens underhålling fram till ca halv elva, sen gav vi upp.

E var smart. Hon jobbade och sedan gick hon ut. Hon kom hem vid halv tre på natten så hon var inte så pigg söndag heller. För min del blev det att göra köttbullar till morgondagens dagismiddag, diska upp och förbereda lasagne till middag och sedan raka vägen ut med boken i högsta hugg till solstolen. Så skönt! Men ok, det blev lite cykling med R också. Han kan nu, ska bara lära sig att sitta rakt.

Ett stort "check" på listan för maj är klart och det gick bra. Nu är det bara resten kvar. Men det ska bli roligt! Förberedelserna startar på onsdag!!

En tyst kväll

Vi hade en väldigt ovanlig kväll igår, jag och J. Det var så tyst hemma. För första gången sov R borta utan att vara hos släktingar. De hade övernattning på dagis, hela hans avdelning Solen vilket betydde 19 sovande barn i ett rum - om nu alla var där. Småttingarna börjar bli stora och går sista veckorna på dagis nu innan sommarlov och skolstart. Solen har haft som tradition att barnen ska få ha myskväll och sova över. Jag har inte prata med R än så det ska bli så roligt att höra vad han har att berätta ikväll när vi ses igen.

Jag kan tänka mig att det har varit en massa fniss och prat och att de nog är ganska trötta. De hade visst fått beställa pizza i förregår så det var pizza, popcorn och film som stod på kvällen schema. Som sagt, ska bli spännande att höra vad han tyckte....

E hade tjej-myskväll hos en kompis. Pasta & film en regnig vårkväll. Låter också som om de hade en bra kväll.

Det gjorde att jag och J var ensamma hemma. Konstigt tyst men samtidigt lite mysigt. Vad vi gjorde? Tvättade, åt kebab och tittade på Skånederbyt Malmö-Helsingborg........

Bröllopsdag nr 8

Idag är det vår bröllopsdag! Jag fattar inte att det har gått 8 år sedan vi gifte oss, det är helt otroligt. Då var det 21 grader varmt - idag är det runt 12. Det har inte varit så varmt den 8 maj sedan vi gifte oss så vi hade en helt fantastisk tur även med vädret den dagen.

Jag tittade på några av de fina bilderna som jag har liggande här i datorn. Tänkte tillbaka och kom ihåg detaljer, dagen har verkligen etsat in sig i minnet som om den var igår. I min värld var det ett perfekt bröllop och det finns inte så mycket jag skulle ändra på. Bara några småsaker som inte spelar någon roll för helheten men ändå (E´s övernattning och avfärden från kyrkan där vi skulle ha åkt och sedan åkt tillbaka för fotona) Men det var verkligen en fantastisk dag!!

Jag blev överraskad idag på jobbet. Jag var borta från min plats några minuter och gick sedan direkt till köket för att fixa en kopp kaffe. Kollegorna stirrade på mig men sa inget, det kom en kommentar om "Ska inte du ha kaffe" och jag fattade inget. När jag vände mig om satt min älskade J på min stol med 8 röda rosor i handen. 8 rosor, ett för varje år. Jag älskar min man!

8 röda rosor för 8 år

Fotbollssöndag

Fotboll igen! Vet inte riktigt om jag gillar helgmatcher, det känns som om hela dagen försvinner för att man går och väntar. Men man väntar ju på något roligt så det borde inte kännas så. Att man går och väntar alltså. Fast samtidigt är det ju lite roligt.... med helgmatch alltså, fotboll är alltid kul!

Lite tidsfördriv är datorn, disk och tvätt. Tur att det finns saker att göra så tiden går. Snart ska jag fixa något att äta och sen gå ut och sätta mig i solen en stund innan det är dags att göra sig i ordning. R leker med en kompis, en söt liten tjej som kom och förbi, E är på sitt rum och J ligger i soffan och tittar på tv. Han åkte iväg för att fiska men ryggen höll inte för det idag. Stackarn! Hade annars varit ett bra sätt att lugna nerverna för honom. Fast han känns inte lika nervös som han brukar inför en match men det kanske är för att filmen distraherar.

Hoppas på en vinst igen. Det är så härlig stämning och enklare att jobba. Klart att förlusten måste komma någon dag men inte just idag. Hellre borta, då är inte jag med - om den nu måste komma. Men vem klarar att gå igenom en hel serie utan att förlora en enda match.... Hade varit kul om Hammarby hade varit de första i högre serier. Fast vad vet jag, det kanske redan är gjort av någon!

Lunchdags, lite sol och ombyte - sen är det avfärd mot Söderstadion!

Ledsen men glad

Lilla stackarn! Han är så glad att han tappade sin andra tand men så ledsen över att vara så svullen pga pollenallerig.

Han vaknade och då stod tanden nästan rakt ut. Det var läskigt så det kom några tårar. E ville få känna på tanden men det fick hon inte. Ingen fick röra!! Jag fick dock hjälpa honom att borsta tänderna och då fastnade tanden direkt i tandborsten. R blev genast gladare! Äntligen hade den där jobbiga, vickande lösa tanden ramlat bort och förhoppningsvis kommer tandfén ikväll.

R vill inte visa sitt ansikte. Han går till dagis med luvan uppe och kepsen nerdragen över ansiktet och när vi kommer in gömmer han ansiktet en stund. Han skämms över sitt utseende och tycker att det är så jobbigt att vara så svullen.

Jag tröstar honom med att det snart är över, att det värsta är just nu. Han blir lite gladare och efter några minuter springar han iväg och leker. Skönt det!

Men jag lider med honom också. Stackars mina underbara sjuka barn. Älskar er!!!

Spännande dag

Idag var en spännande dag. Iallafall om man heter något som börjar på R och är 6 år gammal. Han fick träffa sin fröken som han ska ha i 6-årsklassen. Det visade sig att jag kände henne sedan E´s tid även om hon aldrig hade henne i klassen och hon visste också vem jag var. Det är skönt med ett bekant ansikte även om saker och ting säkert har ändrats på de här åren.

R var pirrig i morse. Han vaknade av sig själv och klev genast upp. Det gör han aldrig annars. Han var inte så pigg, märkbart tagen av den extremt höga pollenhalten så det är så synd om honom. Han ville ha jeans och skjorta - han är mjukisbyxkillen personifierad annars men inte idag. Idag skulle han vara fin. Samtalet gick bra. 30 min med fröken och med en kille från fritids. De pratade lite med R och lite med mig och berättade om skolan, om fritids och hur inskolningen ska gå till. Det är skönt att den görs nu, både för att träffa kompisarna men också för att en del av spänningen släpper. På måndag ska vi till skolan och då träffas hela klassen i klassrummet. Vi föräldrar ska på föräldrar- och informationsmöte medan de träffas. Kul!

Nu är han trött. Han fick följa med mig hem igen. Helt täppt i näsan, ögonen röda och svullna - och rinnande. Han ser ut som om han har storgråtit länge, stackarn. De sa på nyheterna att det är den värsta pollensäsongen på länge och det märks på honom. Tack och lov att han äntligen får äta riktig medicin, det är ändå en stor skilland mot hur det har varit de senaste åren. Jag har också anmält honom för vaccination. Får se hur det går med min lilla spruträdde son.....

Tillbaks till arbetet. På altanen under parasollet. Synd att klaga - så det gör jag inte!

Laddar D-vitamin

Vilka underbara dagar det har varit! Riktig vår med allt vad det innebär! Tyvärr också en massa pollen med R kämpar på. Han hädar ut och har varit ute och lekt massor ändå. Igår behövde han inte ens ta en extra tablett, utan klarade sig på den dagliga dosen. Idag är han trött och väldigt täppt i näsan. Kanske inte så konstigt. Igår gick han ut vid 12-tiden och kom in strax efter 21 igår kväll. Han passerade några gånger, var hemma och åt och lekte en del på baksidan men annars var det parken med grannbarnen som gällde. Kul att se att han har så roligt tillsammans med de andra barnen här.

E hade tid hos doktorn igår igen. Hon friskförklarades helt vad gäller tarmsjukdomar och det känns väldigt skönt. Hennes tarmar är helt utredda och där finns det inget fel alls. Nu är det utredning av gallan som gäller. Äntligen!!! Hon ska få en snabb tid för magnetröntgen för att se om hon har trånga gallgångar, vilket är det troliga. Nu är det nästan så att jag hoppas att det verkligen är det så att hon för hjälp. Det är 6 månader sedan allt det här startade och hade hon fått hjälp första gången vi var inne hade det nog redan varit utredd och klart. Men det gick så lång tid att hon hann få inflammation i tarmen och då var det tarmen man siktade in sig på istället för gallan - som akuten var bombsäkra på. Suck säger jag bara. Nu håller jag tummarna att det går snabbt men dr sa att han skulle försöka skynda på det hela. Det hopaps jag!

Idag blir det mer sol! Jag startade dagen med en 4 km powerwalk i skogen. Klockan var 07.45 när jag gick iväg. Härligt. Solen sken genom trädtopparna, vitsipporna täckte marken och fåglarna kvittrade. En otroligt skön start på dagen! Det är min favorittid när det gäller träning så jag hoppas att det är den första morgonträningen av många, att jag verkligen pallar mig iväg. Vem vet, kanske också en bra start på en vardagsmorgon om jag orkar kliva upp runt 5.30. .....blev nästan trött bara av att skriva det.... men vem vet, det kanske går. Hjärnan säger att det vore skönt och man kan ju faktiskt lägga sig en halvtimme tidigare om det är så!

Ut i solen och ladda det tomma D-vitamin-batterier. Det behövs efter den tråkiga snöfria vinter vi hade. Ingen snö, inga vackra soldagar i frostglitter  - bara trista mörka gråa dagar. De där gråa dagarna ska visst komma tillbaka i slutet på veckan så det är bäst att passa på. Nu går jag ut! Njut!