Jag gillar att jobba i juli. Det är lugnt på t-banan, det är lugmt på perongerna, det är inget folk i affärerna. Skönt med andra ord. Nackelen är väl att det också är lugnt på mailen och telefonerna är helt tysta. Växeln är avstängd så det är en förklaring men alla samtal på direktlinjerna som är vanligt då? Tyst.
Fördelen är att man helt plötsligt hinner allt det där man inte hinner under året. Rensa i mappar, rensa skrivbordets högar, sätta in i pärmar, läsa pressklipp - ja, sådant man borde göra löpande. Men på något sätt så hör det sommaren till. Det är nu man ska hinna allt det där och njuta av att slippa stressa.
Solen lyser med sin frånvaro men det är ganska skönt ändå. R var lite besviken i morse för han ville åka och bada igen. Jag hoppas att de hittar på något roligt och inte bara hänger på gården hela dagarna. De har badat ett par gånger förra veckan men det borde vara dags att göra något roligt igen, tycker jag. Det är egentligen ganska synd om ungarna som måste bara på skolgården, jag gillar R´s fritids bättre eftersom det ligger vid parken och är mysigare. Nästa sommar blir förhoppningsvis där.
Hemma på kvällarna är det också tyst. Tvn är knappt på, kanske någon nyhetssändning för att se vad som händer i världen och igår kväll fastnade jag i något intetsägande men annars har den varit avstängd. R springer ut så fort vi kommer hem, han hinner knappt äta innan han sticker ut igen. Jag plockar fram boken och njuter av tystnaden, kollar till honom då och då och läser vidare. Den här veckan har jag iallafall någon att laga mat till, att titta efter och prata lite med. Undrar hur det kommer att bli nästa vecka när jag är helt själv? Väldigt tyst.
Till sist vill jag bara säga "Fuck cancer". Så det då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar