Framtiden....

....närmar sig! Min "lilla" flicka ska ut och resa. Inte helt på egen hand men nästan. Hon ska åka till England för att göra halva sin praktik som ingår i hennes sista år på gymnasiet. Spännande och pirrigt - och superkul! Jag är så glad att hon ville åka iväg, att hon vågade säga ja och söka när möjligheten dök upp. De är 5 elever som åker tillsammans och ska jobba på varuhus i staden Canterbury, bo i familj och vara vuxna på egen hand.

Jag åkte själv på språkresa mellan 8:an och 9:an och det var jättekul. Jag och en kompis bodde i ett litet hus hos en ung familj men som jag minns det hade vi det jättebra. När jag tänker tillbaka på det idag önskar jag dock att vi hade passat på att åka utflykter och sett saker med familjen men jag antar att det är ett typiskt vuxenperspektiv på resan. Kul var det hur som helst. Jag hoppas att E kommer att få det minst lika kul och hellre ännu bättre. Jag tror att de kommer att röra på sig mer - trots slitigt jobb som det verkar.

Jag kommer att sakna henne massor! Det kommer att kännas så konstigt att hon ska vara borta hemifrån en hel månad men det är det jag menar med att framtiden närmar sig. Hon har knappa läsåret kvar på gymnasiet och vem vet vad som händer sen. Min lilla flicka har blivit stor - det har jag sagt förr och så är det.

England låter så roligt och det hade varit kul att hälsa på. Jag som älskar historia hade nog älskar Canterbury men den här månaden ska hon få ha i fred. Hade det varit en längre tid hade jag åkt.

Trevlig resa, hjärtat mitt! (Tur att det är en månad kvar till avresa....)