R och jag går hemifrån vid 7.15 på morgnarna, i ganska lugn takt och vi pratar mycket. En del morgnar har vi sällskap med grannkillarna F och M och då går killarna sådär 10-15 m bakom i och pratar. Jag får snabba på dem ibland men det går bra.
Idag träffade vi dem igen och då hade de inte hunnit gå från sin mötesplats och båda mammorna var där. Jag sa till dem att säg till när killarna går själva så kan vi göra dem sällskap. Det slutade med att R gick med dem själv ända därifrån. Första gången att gå själv till skolan. Det var en konstig känsla att se min lilla pojke gå iväg med två större kompisar (F och M går i 3:an) men samtidigt en bra känsla. Jag går gärna med honom till skolan, det är inte varje dag killarna går eftersom de ibland för skjuts, men det är ändå skönt att lösningen finns. Jag tror att det kan vara bra för R också att få känna sig stor och litad på. Jag antar att det börjar bli dags att ge honom en enklare telefon så att vi kan ha kontakt om det skulle vara något.
Liten börjar verkligen att bli stor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar