Dagen började ilsket och slutade hungrigt

Igår var en konstig dag. Hela den här veckan har varit konstig. Den har varit sorglig men också ganska glad. Tänk att det ska hända tragiska saker för att det ibland ska hända något positivt.

Igår var jag arg! Så arg att jag skällde ut en ung kille på t-banan. Han stod och höll i dörrarna och släppte in ungefär en "halv buss". Sen gick inte dörren att stänga. Föraren fick hålla på fram coh tillbaka innan det lyckades. Jag frågade killen om han tyckte att han var smart som stoppade hela tåget och jag sa att det skulle bli synd om honom om vi inte kom iväg. På sin icke rena svenska sa han att "jag är gud" och att jag var en jävla kärring. Jag svarade tillbaka att han kunde komma i tid och att han var en jävla snorunge. Enormt mogen konversation.... NOT!! Men väldigt skön!! Att för en gång skull säga till om något som jag retar mig på flera gånger i veckan - liksom halva vagnen. En del log, några skakade på huvudet men flertalet satt mest och låtsades som om det regnade.

Det fortsatte med att en dam knuffade runt på en man med jätteryggsäck. Han tog ca 2 extraplatser, vilket också är fruktansvärt irriterande. Hur svårt kan det vara att sätta sin stora väska eller ryggsäck på golvet när det är rusningstrafik! Damen och jag tittade på varandra och tryckte till från varsitt håll samtidigt som vi kommenterade folks idioti och avsaknad av respekt för medresenärer.

Ilskan gick över och dagen fortsatte mest som vanligt. Pratade men några sedan länge saknade personer i min familjekrets och det var positivt -även om omständigheterna är väldigt sorgliga.

Jag och R är ju ensamma hemma och han ville sova i pappas säng, vilket var helt ok. Han har alltid avskytt att sova mellan oss så det är ganska mysigt att han vill göra det några gånger om året. Jag la mig bredvid honom och läste saga när han skulle sova - och låg kvar. Hittade "Niklas mat" på tv och det visade sig handla om Ida Davidsens smørrebrød. Mums! R tittade också en stund och hans kommentar var "mamma, jag är hungrig". Jag kan bara hålla med. Att se dem laga dessa fantastiska mat-konstverk var härligt och jag kände hur det vattnades i munnen. Vet inte hur många jag hade kunnat äta om de stod framför mig men igår kväll, via ögonen, gick det åt många.

Det är faktiskt bara en vecka sedan jag åt smørrebrød så jag borde vara mättad men inte. De är alldeles för goda för det och så är det så sällan  jag äter ett riktigt.