Det har varit ett par tunga dagar men förhoppningsvis ljusnar det så småningom. Många tankar har varit, och är fortfarande, hos familjen i Danmark och mor nere på Sicilien. Jag önskar så att jag bara kunde sätta mig på ett flyg och åka ner. Kanske skulle ta och kolla upp det när J kommer hem..??
Nu har också han åkt. Kanske därför jag har en känsla av övergivenhet.... E i England, J på Kanarieöarna. Tur att R är för liten för att resa iväg själv, annars hade han väl också åkt nu. Inom 2 veckor har hela familjen varit ute och rest, helt galet att allt alltid händer samtidigt.
Jag och R ska mysa den här veckan. Det kommer att bli läst en hel del, jag kommer att titta på precis det jag vill på tv och lägga mig när jag känner för det - utan att få dåligt samvete. Självklart så gör jag det annars också men det är skillnad när älsklingen sitter bredvid och jag har lust att sova. Då håller jag igång lite till. Kompromisser, det är ett bra ord!
Idag är det simskola så det blir en lite tidigare hämtning på dagis och sedan ska vi se vad det blir till middag. R har självfallet önskat sig McDonalds men det har jag sagt nej till. Trots det har jag en känsla av att det blir någon form av snabbmat ikväll ändå. Efter en timme i simhallen brukar han vara galet hungrig och det brukakr jag också vara för den delen. Vi får se vad det blir!
Sitter och tittar ut på höstlöven och blåsten och känner mig som sagt lite ensam. Pratade med E igår och kände att den stora lilla tjejen ha rlite hemlängtan. Då blir man ju som mamma väldigt mammig. Är helt övertygad om att det kommer att gå över inom kort. Hon ska bara komma in i sitt praktik-jobb och komma överens med alla jättespindlar som tydligen finns i huset hon bor i. Mitt förslag var att döpa dem, då blir de ju mer som husdjur!
Nåja, jag ska ändå njuta av att bara behöva passa arbets- och dagistider och sedan kunna göra precis vad vi känner för, jag och R. 4 veckor går snabbt - 1 vecka går ännu snabbare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar